Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förhållande till det offentliga lifvet. 1817—1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallelse t / l l stat sr ev i si o n en i s 27. 20~]
skiften. Men sådan är icke min ställning, hvarom jag väl ej
måtte behöfva öfvertyga dig. Du hotar, att jag genom mitt
nekande skall kompromettera mitt medborgerliga och
personliga anseende. Må så vara! Men med öppen blick och
hufvudet högt skall jag, stark af mitt samvetes vittnesbörd, träda
under ögonen på hvem som helst, som vill bjuda till att
från-disputera mig en hårsmåns bredd af mitt anseende, för det
jag afsagt mig en befattning, som min sjelfkännedom dömde
mig att ej vara vuxen. Men jag skulle ej kunna uthärda att
se en redlig man i ansigtet, om mitt medvetande förkunnade
mig, att jag så förhållit mig, att jag behöfde hans
misskundsamma undseende.»
Poppius blef ej svaret skyldig på denna utgjutelse af en
i hans ögon öfverdrifven blygsamhet. Med följande ord
uttryckte han sitt beklagande af den af honom så högt aktade
ungdomsvännens beslut. »Att hålla tal och att tänka väl och
handla manligt äro tre olika ting. Ditt ljusa förstånd, dina
redliga afsigter och din oberoende ställning hade ej kommit
att sakna det inflytande, som allestädes och i alla tider måste
blifva gällande. Då andra hållit tal, hade du talat eller skrifvit
några ord af förnuft för det sanna, det rätta, och dermed
nog. . . . Snart hade du fått erfara, huru mycket du legat öfver
tidens sjelf kloka, hvilka dessutom ledas af passioner och
bi-afsigter.»
Kändt är, huru det omsider lyckades att öfvertala den
gamle »revolutionsmakaren» grefve Georg Adlersparre att lemna
sin sjelfvalda sysslolöshet såsom landshöfding i Mariestad och
åtaga sig ordförandeskapet i denna statsrevision.
Oppositionen syntes i revisionens början kunna påräkna stödet af hans
tungt vägande ord; men under dess fortgång visade det sig,
att han alldeles icke ville göra gemensam sak med
Anckarsvärd.
Äfven sedermera, vid riksdagen 1829, väcktes tal inom
ridderskapet och adeln att välja Trolle-Wachtmeister till
statsrevisor. Hans val önskades äfven nu af regeringen.* Man
hoppades, att om hans val denna gång skedde af riddarhuset
* I ett bref af s9/, 1828 hade utrikesministern Wetterstedt på det ifrigaste
uppmanat Trolle-Wachtmeister att infinna sig vid riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
