Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förhållande till det offentliga lifvet. 1817—1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23o FÖRHÅLLANDE TILL DET OFFENTLIGA LIF V E T 1817—1844.
fram ur bottnen. Deraf förändrades saken. Och så trodde
man sig i de svarande samt upplysande auktoriteternas
operationsplan blifva varse små krigsputs, hvilka ej kunde förenas
med de af mig antydda oeftergifliga vilkoren af öppenhet och
rak väg.»
»Nu försvunno de begge gardesmajorerna från scenen,
och pressen, till sin stora tillfredsställelse, fann sig kunna
draga i härnad icke för dem, utan för sig sjelf såsom
yttranderättens härold. Det var ej att förmoda, att pressen icke skulle
bryta in på styrelsen genom de svaga punkter, som dess
försvar erbjöd. Det skedde ock. Den betydelselösa
grundfrågan fick genom det misslyckade förklaringsförsöket hos
allmänheten ett intresse, som hon i och för sig sjelf
saknade.»
»Så utvecklad eller invecklad, föll saken i Crusenstolpes
händer. Han underlät ej att bearbeta den. Men redan då
hade intresset derför svalnat, och man kan tryggt säga att
det hade redan slocknat, då efter fem veckor eller senare åtalet
väcktes. Just för sakens obetydlighet uppstod och spridde
sig lätt den mening, då såsom ett åskslag från en klar
himmel denna aktion föll öfver oss, att den var framkallad, ej
af Crusenstolpes då framskjutna yttrande, utan af föresatsen
att kufva pressen. Sådan visade sig ock den riktning, som
målets behandling tog. Deraf upprördes sinnena, hvilka
äfven trodde sig se anläggningen af en särskild förföljelseplan.
Dertill kommo beredelserna för sakens gång före och under
hofrättens handläggning dervid.»
»Betraktelserna öfver dessa högst bedröfliga tillställningar
hemfalla till hvad jag här ofvan yttrade angående de
juridiska medlens användande i tryckfrihetsmål. Mot hvad som
på den så kallade lagliga vägen hade förelupit och ännu
vidare var å bane, dels öppet, dels illa beslöjadt, reste sig
allmänheten i massa och med ett begär till reaktion, som
förmärktes ända i denna aflägsna vrå, der jag nu med smärta
tänker på detta ämne. Commotionen, är jag säker på,
förmärktes lika vid Haparanda som vid Ystad.»
»Likasom Fleming och Anckarsvärd voro glömda vid
början af saken, intresserade sig nu ingen (konsorter oberäknade)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
