Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847—1848 - Bref till Björnstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung oscar, bjö rnstjer na o ch förf att ären. 235
bestämdt afböjande. Då redaktionen vore honom obekant,
skref Trolle-Wachtmeister, ansåg han sig icke ega garanti
»mot det icke sällsporda förhållandet, att konservatismens —
nämligen den sunda och på förnuftet stödda konservatismens
— aktningsvärda banér höjes blott till ett bedrägligt fälttecken
för den hvita rabulismen, åt hvilken undertecknad ej egnat
större sympati än åt hennes svarta tvillingssyster.»
Detta svar väckte den konservative kämpens förtrytelse,
så mycket mer som det synes hafva varit honom oväntadt att
få ett afslag i en penningfråga från den annars så frikostige
mecenaten. Björnstjerna protesterade i sitt svar (sa/l 1847)
mot uttrycket »den hvita rabulismen». »Försvaret af våra
urgamla lagar och arfslagar, af vårt stånds politiska rättigheter,
grundade på lag, på häfd, på hög bildning, på stor
grundförmögenhet, torde väl icke kunna kallas rabulism.» Den
stundande riksdagen hotade med vådor i detta afseende: ett
representationsförslag väntades, utarbetadt af en komité, som var
tillsatt af samma regering, som till adelns förfång förändrat
arfslagarna. »Det är beklagligt», utbrister brefskrifvaren —
och hans personliga syftning är icke tvetydig — »att män,
hvilka genom sin erfarenhet, sin börd och sin förmögenhet
borde vara ett stöd för vårt stånd, undandraga sig sin
skyldighet, icke visa sig vid riksdagen och icke göra den minsta
uppoffring för ståndets framtid, så nära förenad med den
ärftliga monarkiens framtid.»
Svaret på denna förebråelse uteblef icke. Det utgör ett
aktstycke till Trolle-Wachtmeisters historia och äfven till de
samtida frågornas. Det må här införas, efter konceptet bland
hans efterlemnade papper.
»Det är beklagligt, säger Eders Excellens, att de, hvilka
borde vara ett stöd för vårt stånd, undandraga sig denna
skyldighet, icke visa sig vid våra riksdagar etc. etc. Här är jag
skyldig att förklara mig; ty ogerna låter jag vidlåda mig
misstanken att af kallsinnighet för det allmänna eller af
beqvämlighet afhållas från uppfyllandet af mina medborgerliga pligter.»
»E. Exc. torde påminna sig, att vid uppkomsten af vårt
nya statsskick inträdde jag 1810 uti ett ämbete, som
grund-lagsenligt stängde mig från den så kallade riksdagsverksam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>