Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847—1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma rsorolighe terna / stockholm. 253
kallade på republik, andra på reform och allmän valrätt. En
hördes ropa, att »vi vilja väl hafva kung-, men inga
provi-sorer». Han hade väl litet i hufvudet om provisoriska
regeringen i Paris. Hurra och skråla och utösa skällsord mot
militärern gjorde alla. Men tydligt var, äfven om man ej känt
penningutdelningen och trakteringen, att de stackarna, som
agerade, voro upphetsade af andra och ej sjelfva visste för
hvilket ändamål de kämpade.» — —
»Jag har redan nämnt galenskaperna angående
tjenste-folkets hårdare vilkor och förödmjukelse, som man satt i
hufvudet på denna klass och derigenom lyckats att få den
fiendt-ligt stämd. Näringsfriheten afmålas såsom signalen till
handt-verksklassens förstörande; den nya gesällagen såsom
tyrannisk och vanhedrande för gesällerna. Allt hvad regering
och ständer genom dessa lagar och i sammanhang dermed
gjort och ämna göra, går ut på, heter det, att sätta den
arbetande klassen i det hårdaste beroende af dess blodsugare,
som är den förmögnare borgareklassen. Genom den fria eller
liberala tulltaxan vill man gynna utlänningen; de liberala
tidningarna besoldas af engelsmännen, hvilkas produkter skola
qväfva och förstöra den inhemska industrien, hvaraf
naturligen följer att arbetarna skola svälta i hjäl. För att så mycket
säkrare uppnå detta ändamål, skall tullen på lifsmedel höjas.»
»Ibland allt detta hänvisa andra klagomål till hvad som
nu göres i Paris för arbetarnas bästa. Sä vill man ock hafva
det här, och derföre: reform! »Vi sluta ej förrän vi hafva
fått det här som i Paris», yttrade en gesäll till min betjent.
I detta kaos utveckla sig symptomerna till två element, för
ögonblicket förbundna med hvarandra, nämligen
prohibitiv-systemet jämte tvillingsystern skråandan, samt republikanismen.
Sinnena bearbetas väldigt af tvänne tidningsblad, som för det
lägre folkets beqvämlighet utkomma om söndagarna, nämligen
Friskytten och Söndagsbladet.» — —
»En företeelse af egen art, som dessa händelser
framkallat, är bildningen af de frivilliga. Dessa redan förut här
nämnda medhjelpare till ordningens bibehållande uppgå nu
till flera hundra af särdeles olika slag. Med de unga
officerarna och civilämbetsmännen, hvilka tillsammans utgöra fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
