Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847—1848 - Danska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖ RSLAGETS TILLFÄLLIGA FRAMGÅNG. DANSKA FRÅGAN. 2 73
Icke utan vemod och tvifvel har han emellertid efter
riksdagens slut med afseende på frågans utgång och med
timken fäst på samtida tilldragelser i utlandet antecknat:
»Ja, nog skulle mången vacker dröm vara realiserad, om
det nu till grundlagsenlig behandling antagna
representationsförslaget blefve gällande! Alen denna intelligensens och
kapacitetens aristokrati, som man här, så godt ske kunnat, velat
införa, och som jag aldrig skall upphöra att betrakta som det
hufvudsakliga elementet i en nationalrepresentation, skulle lätt
kunna komma i misskredit hos de vältänkande genom de vilda
galenskaper, som allt mer och mer uppenbara sig i St.
Paulskyrkan i Frankfurt. Församlingen der utgöres likväl af
blomman af Tysklands bildning och intellektuella förmåga. Skall
det då vara menniskovännens eviga lopp att bedröfligen
uppvakna från den ena illusionen efter den andra? Celui qui à
quarante ans ne hait pas les hommes, n’a jamais aimé les
hommes (Chamfort).»
Äfven åt den andra vigtiga fråga, som regeringen på
samma gång framlade till ständernas pröfning, frågan om
hjelpsändningen till Danmark, egnade Trolle-Wachtmeister
lifligt intresse. Ståndens beslut blef, såsom bekant, ett
förtroendevotum till regeringen, hvilket i synnerhet i prest- och
borgare-stånden lifligt uttrycktes. I bondeståndet och på
riddarhuset föranledde saken öfverläggning. Hartmansdorff", den
konservativa riddarhusfraktionens främste målsman och den
nya ministèrens afgjorde motståndare, uppträdde i ett vidlyftigt
anförande emot saken, men fick föga understöd äfven af sina
egna partivänner. Hans begäran om votering uppväckte,
enligt antecknarens ord, »den lifligaste harm. Hartmansdorff
fick likväl 48 nej med sitt. Att det öfverfyllda huset ej
frambragte mer än 194 ja-sedlar, kom deraf att många af adelns
ledamöter, öfvertygade om voteringens utgång, ej brydde sig
om att dröja qvar inpå natten för att deruti deltaga.
Gripenstedt talade förträffligt och hänförande, Sandströmer utmärkte
sig äfven.»
Ännu var representationsreformen, den af
Trolle-Wachtmeister så ifrigt efterlängtade förändringen i det statsskick,
Trolle-Wachtmeister, Anteckningar. ii. i 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
