Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
festen. Alla intogo nu sina platser rundt omkring det
kungliga bordet för att fira kung Frostes begrafning.
»Det är nu väl kändt», säger sagan, »att hvarbelst
graf öl dracks, det dracks grundligt»; och vid detta tillfälle
gick dryckeshornet ur hand i hand bordet rundt med
sådan hastighet och tömdes så samvetsgrant, att alla snart
voro »fulla som borstbindare».
Kung Agne hade tagit på sig en lång kedja af
massivt guld. Det var en slägtklenod, och konungen bar den
O O J o
kring halsen och på bröstet, stolt som en lordmajor i
London. När alla hade druckit med besked, började de råa
nordiska krigarne uppföra några af sina vikingalekar.
Den rodnande bruden hviskade nu till sin herre och man,
att han borde bättre akta sin dyrbara guldkedja, ty annars
skulle han förlora den i villervallan. »Hvilken rar liten
hustru jag har fått», tänkte kungen; »så klok hon är och
en sådan omtanke hon har om mig och mina smycken.»
Han lindade därför kedjan flere gånger omkring halsen,
till dess han kände, att den omöjligen skulle kunna falla
af. Sålunda lugnad fortsatte han diyckeslaget med sina
gäster på gammalt nordmannavis, tills ingen kunde dricka
mera. Därpå föllo de alla raklånga under bordet för att
sofva bort ruset.
Men Skialf och hennes medfångar hade endast låtsat
dricka. De voro nu nyktra och vakna. Prinsessan
fastgjorde ena änden af en fartygstross vid det yttersta hvarfvet
af den starka guldkedjan, som hennes älskare hade så
säkert lindat omkring sin hals; den andra änden stack hon
ut under tältet till sin broder Loge och de öfriga fån garn e.
Dessa kastade genast linan öfver en af de starka grenarna
på den stora eken öfver deras hufvud. Tältet störtades
omkull, och i nästa ögonblick dinglade kung Agne högt i
luften bland trädets grenar, hängd medelst sin egen
guldkedja. Så hämnades prinsessan sin faders död, och så blef
den sköna Skialf kung Agnes bane.
Sedan begåfvo sig prinsen, prinsessan och alla fångarne
ombord på flottan, lyfte ankar, utan att någon hindrade
dem därifrån, och seglade i all trygghet hem till sitt
fädernesland. Då de druckna vikingarne vaknade, funno de,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
