Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ström, som med stark fart störtar fram mellan Norrbros
stenkvalf ocli vidgar sig till den rymliga hamnen nedanför.
Från motsatta stranden reste sig det stora, fyrkantiga
slottet, bakom det och till venster södra bergen. En bred kaj
sträcker sig från hotellet till strömmen. Utmed dess
gra-nitmur lade ångbåtar ständigt till och från. Små ångslupar
gingo från strand till strand. Hvita fiskmåsar flögo öfver
vattnet eller slogo ned på dess }da för att gripa de
läckerbitar, som strömmen förde med sig, och deras i luften
sväf-vande vingar och missljudande skrik tycktes bringa hafvets
hela friska och kraftiga natur in i hjärtat af staden.
Men bäst tyckte jag om detta skådespel nattetid, ty
det var nu i slutet af Augusti, och nätterna började blifva
mörka. Från vattnets dunkla sköte lyste ångsluparnas röda
och gröna ögon, och deras kulörta ljuslågor voro alltid i
rörelse, där de gledo förbi och korsade hvarandra. Kajerna
både vid hotellet och på den andra sidan om hamnen voro
upplysta af tusentals gaslågor. Man kunde väl följa
strändernas ytterlinier, utprickade som de voro med punkter af
ljus, och långt bort till venster, där raden af glimmande
bloss i bågform höjde sig sakta uppåt, kände man igen
Skeppsholmsbron. Långs kajerna på andra sidan strömmen
lyste på vissa mellanrum höga elektriska lyktor som
hvit-glänsande månar öfver de gula gaslågorna. Högt uppe på
en af de branta bergshöjderna i den södra stadsdelen
flammade de mångfärgade ljusen på Mosebacke i ett strålande
knippe; och till höger nära Grand Hotel, alldeles invid
vattenbrynet, glimmade Strömparterren med sina tusentals
ljuslågor, nästan lik en juvelprydd fot, som just i
ögonblicket från Norrbro höll, på att klifva ned i strömmen.
Den glada musiken från Strömparterrens väldiga
orkester trängde genom luften, och under uppehållen kunde
man höra det dofva bruset af den framilande strömmen,
öfver hvars vatten myriader ljus från kajer, höjder, broar
och holmar kastade långa, dallrande eldstrimmor, hvilka
liksom flöto tillsamman i ett enda ljussvall.
Det har aldrig lyckats mig att besvara den frågan,
hvilket är vackrast, Stockholm eller dess omgifniugar. De
trefliga utflykter, som man kan företaga ensamt till sjös,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
