Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främmande gudstjensten en uppmärksamhet förenad med
undran, mest med undran, när den skulle taga slut.
Nu kommer presten åter ut från skärmen med en stor
bok, Nya Testamentet, i lianden; denna bok håller han upp
i olika ställningar, samt omfamnar och trycker den till sitt
bröst. Under hela tiden sjunger presten, och kören svarar.
Därefter ilar han plötsligt ner till församlingen, går
raskt förbi venstra sidan af håren, ställer sig bakom
huf-vudet på den döde och genomgår åter hela tjensten från
början; så föreföll det mig åtminstone.
En tjenare går nu omkring och gifver hvar och en
ett långt och smalt vaxljus; vi tände ljusen det ena på
det andra. Här stodo vi nu i det till trängsel fyllda
rummet, damerna till venster och herrarne till höger, hvar
och en med ett tändt vaxljus i handen, hvilket spred en
varm glöd öfver ansigtet i det skumma kapellet, där den
döde låg tyst och orörlig på den rödklädda båren i midten.
Då alla vaxljusen voro tända, gick presten fram till
venstra sidan af båren och talade under några minuter,
synbarligen vändande sig till den döde. Härpå hölls en
ny mässa vid likets hufvud.
Nu buros ljus ut från rummet innanför skärmen,
och ytterligare sång utfördes. Därefter kom en tjenare
fram med en mindre kateder, som var draperad i svart med
garnering af silfver. Presten ställde sig innanför katedern,
tog fram ett skrifvet tal och uppläste det. Han bar
fortfarande det brinnande vaxljuset, men under hela tiden, då
han vandrat omkring, hade han användt sin handbok som
ljusstake på sådant sätt, att ljuset var fastsatt mellan
bladen.
Det tycktes nästan, som om vi alla skulle blifva
lif-lösa, innan allt var slut. Alla sågo förfärligt trötta ut
och mina fingrar ville nästan domna bort; så länge hade
de fått hålla i det smala vaxljuset. Midt emot mig, på
andra sidan om de små horden med ordnarna, stod en
smärt och blond ung dam, som blickade omkring sig med
ett uttryck af dödlig trötthet. Hon lutade allt mer och mer
framåt, och man kunde lätt se, hvilken ansträngning det
kostade den stackars flickan att stå på benen. Från henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
