Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honans lock — ett skarpt snattrande åstadkommet nere i
halsen och frambragt staccato på samma låga ton.
Kåck— kåck— kåck,
Kåck— kåck— kåck— kåck— kåck,
Kåck— kåck— kåck.
En större flock ejdrar skänker ej mycken
uppmärksamhet åt dessa lock eller ens åt vettarna. Fåglarne hafva
tillräckligt sällskap med hvarandra, och de hålla rätt
nordvart lika orubbligt, som om de vore ett expresståg på en
luftbana, destinerade som de äro till de härliga markerna
och sällheten att få uppföda hela familjer af ungejdrar i
den nordiska sommaren.
Men en enstaka fågel svarar ofta på locket, ändrar sin
kurs och flyger inom skotthåll. Jag blef nästan öfvertygad,
att detta lock, liksom »en rättfärdig mans bön, förmår
mycket», höjde därför min stämma och skrek högt
tillsammans med mina karlar. Men ögonblickligen lade Frans
sin varnande hand på min axel och tystade mig, så att
ännu så länge får jag öfva mig blott, när inga fåglar äro
inom synhåll.
Saken är den, så vill det synas mig, att Frans är
alltför nogräknad i fråga om att locka på ej drar. Denna
morgon var skåren så trång, att ej mer än två personer
kunde komma in, hvarför Frans körde gubben in i en
remna längre upp på klippan. Yinden blåste igenom,
och den gamle var på vippen att frysa ihjäl, såsom jag
märkte efteråt, då han kröp in i skåren för att värma upp
sig, medan sonen var ute och plockade upp fåglarne.
Jag lexade upp Frans för hans föga sonliga tilltag
att låta fadern frysa, och framkastade, att som den gamle
fiskaren var något klen af sig och knappt kunde frakta
fram mer än sin egen vigt i båten, vi hädanefter skulle låta
honom stanna hemma.
»Nej, för all del», ropade Frans med stor bestämdhet.
»Yi måste hafva honom med för att locka på ejdrarna.»
»Prat», svarade jag; »du kan ju själf locka så
kraftigt, att alla ej drar i hela skärgården kunna höra dig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
