Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjenst?)) Jag svarade, att så var fallet, ocli vårt samtal
härom afstannade, men längre fram sade han sig hafva
fått det intrycket, att konungen skulle tycka om, ifall jag
bar dem vid middagen. Detta var naturligtvis i själfva
verket en helsning från konungen och ett bevis på, huru
noggrant han gaf akt på. livarje bruk och hvarje olikhet
i sådana i fråga om de främmande officerarne. Yid
återkomsten till Torup fingo vi af Major Malmborg följande
order för morgondagen på franska:
»Edra kappsäckar, mina herrar, skola vara packade
strax före nio f. m., på det att I mån gå ned till
frukosten precis kl. nio. Kl. half tio vänta vagnar, som skola
föra eder till Skabersjö station, hvarifrån I kommen att
befordras med extratåg, via Malmö och Lund, till Yidarp.
Tåget stannar i Lund en timmes tid, hvarunder tillfälle
är beredt för eder att bese domkyrkan och universitetet.»
Domkyrkan såg ut att vara af hög ålder. Den har
också icke brunnit ned och blifvit ersatt med en annan,
såsom fallet är med större delen af de gamla byggnader,
som man får se i Europa.
Sägnen mäler, att den blifvit byggd af jätten Finn.
En bekräftelse härpå finner man i en basrelief-bild af
jätten själf, hvilken klättrar uppför en af pelarna i den
ofantliga kryptan, i ställning af en gosse, som klifver upp i
ett träd. Tydligen håller mäster jätte på att stiga upp i
första våningen för att se, i hvad mån det går framåt med
hans kyrkobyggnad. Den gamla universitetsstaden räknar
bland sina minnen den frejdade författaren till »Frithiofs
saga», Esaias Tegnér, och dennes bildstod pryder platsen
framför »Akademiska föreningen». Sedan vi besökt
domkyrkan och universitetet, åkte vi till en ädlings hus, hvilket
i provinsen var bekant för sina gobelintapeter. Dessas värde
hade en gång i tiden varit så föga kändt, att rummet
begagnats till sädesbod, utan att man brytt sig om att
borttaga tapeterna, livilka också voro tämligen mycket skadade.
Till sist kommo vi med tåget till Ortofta station och vårt
nya qvarter på Yidarps i närheten däraf belägna herresäte.
Under tiden hade kåren A, såsom vanligt, retirerat, denna
gång något öfver en mil åt nordost till Hardeberga, och B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
