Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af bräder ute på marken ett stycke därifrån dansa under
tiden gossar och flickor dagen i ände vid tonerna af en
fiol och en dragharmonika. De dansa med så mycket lif
och lust — framför allt flickorna — att man har svårt
att öfvertyga sig, att det är samma förståndiga flickor, som
nyss på morgonen togo sig så väl i akt för att hafva
skorna på.
Beträffande dragharmonikan bör jag nämna, att det icke
finnes något musikaliskt instrument, som bonddrängarne
tycka så mycket om att spela på. Dess långt utdragna
och klagande toner anses också hafva den mest förtrollande
verkan på de landtliga skönheterna i de lägre folkklasserna
inom Sverige. Den kallas af herrefolket på landsbygden
ofta på skämt för »piglock».
Hi Hi
H:
A Sveriges vestkust ligger den lilla staden Yarberg.
På en klippa högt öfver hafvet finnes där en gammal
fästning, hvilken vid tiden för mitt besök användes såsom
offentlig straffanstalt.
En afton, då jag från vallarna blickade på
fyrahundra straffångar, hvilka öfver en vid borggård marscherade
in till sina celler, lade jag märke till en mörk,
svartmu-skig karl, som gick framåt med släpande gång och
nedslagen blick.
»Hvem är det?» frågade jag.
»Jo, det är Antonellos», svarade den svenske
underofficern. »Han är icke svensk, utan grek. Han var
matros på ett svenskt fartyg i Medelhafvet. En qväll kom
han i gräl med den svenske sjökaptenen och mördade
honom. Antonellos är här på lifstids straffarbete.»
Då han passerade alldeles nedanför oss, vid foten af
vallen, ropade jag till honom på nygrekiska: »Kala spera
sas, kala spera sas», (»god afton åt dig, god afton åt dig»).
Då greken hörde sitt eget tungomål ljuda, stannade
han, blickande upp och omkring sig; ett ljust småleende
skimrade fram på hans trumpna anlete. »Kala spera sas,
kala spera sas, kyrie», (»god afton, god afton åt eder, herre»),
svarade han. Därpå tog han af hatten och såg sig om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
