Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dansade fyra dagar och fyra nätter och en på köpet för att
ha riktigt roligt, ja, det gjorde vi.»
En vacker sed bibehåller sig ännn på landet, nämligen
att dansa kronan af bruden. Under bröllopsfestligheterna
binder man för ögonen på bruden, som ställes midt uti
rummet; musiken spelar upp, och brudtärnorna taga
hvarandra i hand och dansa i ring omkring bruden, ända
tills denna tar af sig kronan och på måfå sätter den på
någon tärnas hufvud. Och denna lyckliga flicka kommer
säkert att blifva den första af hela skaran, som får bära
egen brudkrona på eget bröllop.
Ingen svensk flicka gifter sig utan att bära krona.
Denna är i allmänhet af myrten, men i somliga provinser
af guld eller förgylldt silfver. Bruden bär kronan endast
för några få korta timmar, det är sannt, men nordlandens
blåögda, gullhåriga dotter är under denna korta stund en
drottning. Gramla svenska krönikor tala om bruden, som
väntade på sin brudgum, »med ärones krona på sitt
hufvud och dygdenes perlor på sitt bröst». En af mina
vänner råkade en gång en bondflicka bland emigranter, som
foro på järnväg till svenska kusten, för att sedan med
ångbåt resa till Amerika. Hon medförde som sin dyrbaraste
skatt en liten myrtenplanta i en blomkruka. »Ty vet ni»,
sade flickan helt uppriktigt, »jag kan i nya verlden träffa
på någon bra karl, som vill gifta sig med mig, och då
måste jag hafva med mig myrten från mitt fädernesland
till min brudkrona.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
