Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namn vi än vilja gifva henne, finnes det bestämdt ingen
sjöfågel, hvars sång är så musikalisk. Hon är också en liten
vacker varelse, synnerligast hanen i vinterdrägt, med hvitt
hufvud, mörkrödt bröst, rostbrun rygg med en hvit fläck
på hvardera sidan, och två långa, svarta stjärtfjädrar, som
skjuta ut bak, nästan till hela kroppens längd och, då han
flyger, gifva honom utseende af en fasan.
Och hennes flygt! Hon skär genom luften med en fart
af halfannan engelsk mil i minuten, skjutande fram än här,
än där, med hela osäkerheten hos en beckasin, i det hon
pipande glider öfver vattnet; och det spratt, som hon mest
tycker om, är att — just som man fattar sin bössa — kila
förbi bakom ens rygg.
Hennes lock kan fullkomligt angifvas på vår
musikaliska skala sålunda
AN K - AV-A-LINK.
Svenskarne kalla denna and alfågel, och på ön
Grott-land har en där boende musikidkare af hennes sång
komponerat en vals, som han benämnt alvals.
Den börjar så:
AL VALSEN.
t ^ r > s\
lyV «r 1 / A’ &
1® ✓ V 1 k j L p
D 8 I 1 ei ^
* 1 i
Grif ver oss icke detta en vink om, huru folkets sånger
hafva uppkommit? Från fåglarnes läten, vindens sus
genom trädtopparna och vågornas slag mot stranden. Under
mansåldrar hör menniskoslägtet dessa naturens stämmor, tills
någon mera begåfvad återgifver dem eller en efterbildning
af dem, vare sig medelst rösten eller ett enkelt instrument,
och, se, vi hafva folkets sång.
Yi veta, att alfågeln icke har gått norrut ännu, ty i
går eftermiddag, då Frans och jag seglade ut åt sjön bortom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
