- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
578

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Parken var omgifven af stånd, i livilka spådomar
meddelades och dryckesvaror såldes, och där fanns äfven en båt
— en verklig sjögående båt — hvilande på trästöttor och
med seglen hissade, där barnen kunde gå ombord för en
ringa penning och fiska öfver relingen med riktiga
fiskkrokar, refvar och sänken, få napp och därtill draga upp
riktiga fiskar, hvilka en tillmötesgående fiskare, som höll sig
gömd under båten, i väl valda ögonblick satte fast på
kroken.

Därpå följde tablåer i societetshuset och, såsom
afslutning på det hela, en stor bal, vid hvilken frihetsgudinnan,
trogen sina färger, dansade den amerikanska Boston.
Nettoinkomsten af festligheten var ett tusen dollars i klingande
mynt, hvarmed de välgörande damerna — och de
välgörande ändamålen — kände sig tillfredsställda.

En morgon steg jag ombord på ångfartyget Uddevalla
och ångade uppför den långa Udde vallafjorden, hvilken
löper långt in i hjärtat af landet. Ångfartyget var särskildt
väl anordnadt för att hindra en och hvar att se någonting
af det landskap, som vi foro igenom. Alldeles framför
styrhytten lopp ett stängsel tvärs öfver hela öfre däcket,
och det var så högt, att man nätt och jämt kunde blicka
öfver det genom att stå förtvifladt rak på en liten upphöjning.
Vidare hade de olika hytterna på däck samt soltält och
gardiner fått en sådan plats, att man icke kunde hafva
någon obehindrad utsigt annat än längst akterut. Hvarje
resande känner den ohyggliga skillnaden emellan en utsigt,
som aflägsnar sig och förtonar, och en, som närmar sig och
uppklarnar.

Jag skaffade mig en stol och gick för-ut samt tog plats
bland passagerarne på fördäcket. Men nu kommer
styrmannen. Han lyfter på mössan och säger, att han tror
sig kunna anvisa mig en plats, med hvilken jag skall bli
mera belåten, och frågar, om jag vill vara så god och följa
med honom.

»Ja visst.» På öfre däcket har han ställt en hög
kontorsstol med tre ben och sitsen skrufvad högt upp medelst
den stora träskrufven i dess midt. Beqvämt uppflugen på
denna pinne, njuter jag af hvarenda utsigt, medan den höga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:52:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free