Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bergets kind. Hvilken liten treflig puss! Alltid leende,
krusig, veckad, blå, strålande och solljus, speglande himlen
ocb lekande med vestan vinden.
Vidare finnes där Nålsögat, genom hvilket man passerar
för att taga sig en promenad utefter vestra stranden, och
har man lust att klättra uppför den branta sluttningen
nära badhusen, kan man träda in i Kärlekens grotta med
dess kalla skrymslen.
Svenskarne sitta timtals på klipporna, utan att göra
eller bry sig om att göra någonting annat än se ut öfver
hafvets vida, jämna yta, höra vågornas sakta sqvalp mot
stenarna, iakttaga bränningarnas ständigt vexlande lek, där
de stiga, brytas och skumma — så att den blåa vågen
lyfter sig till genomskinligt grönt öfverst på den tunna
kammen, täcker sig med skum och rullar öfver ända i fradga,
för att slå mot klippan och stänka mot höjden i ett regn
af perlor. Och hvad kan tal eller arbete hafva att beställa
under detta upplyftande betraktande af hafvet? Själfva
betraktandet är nog, det fyller hela vår själ, och om det kan
finnas rum för någon ting annat, så är det endast för en
förhoppning: »Ack, att vi alltid hade sommar, alltid
inbjudande stränder, och att vi alltid vore unga!»
Det var med saknad, jag lemnade Marstrand och tog
farväl af detta angenäma, helsogifvande ställe. Men om
någonting kan försona en med af resan, så måste det vara
svenskarnes utmärkta sätt att bringa en afskedshelsning.
De öfverhölja i ordets fulla bemärkelse sina afresande
vänner med blombuketter och kransar. Damerna förvandlas
till vandrande buketter, och herrarne förgätas ingalunda.
Alla menniskor gå ner till bron för att se er afresa. De
stå där småleende och nickande, tills ångbåten lägger ut.
Därpå springa de blonda skönheterna i rask fart långs
kajen, tills de komma midt för ångbåten, och då
slänger en och hvar ut sin näsduk med blixtens hastighet.
Mängden tager form af hundratals viftande hvita punkter,
och era nordiska vänner stå och vifta och vifta och vifta
sina välönskningar åt er, tills ni är ur synhåll.
Marstrand, Salve! Yale!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
