Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap med de röde männen, ock deras koloniallif hade en i
allo lycklig början.
Men ett moln hängde öfver den späda staten.
Hol-ländarne i Nya Nederländerna sågo med afundsjuka ögon
den unga och driftiga medtäflarens bosättning invid sina
gränser och sökte på många sätt skrämma och drifva bort
svenskarne. Slutligen visade sig holländarne år 1655 helt
plötsligt i Delawareviken med en styrka af sex till sju
hundra man och sju fartyg. De öfverrumplade svenskarne
helt och hållet. Fiendens trupper voro fyra gånger
starkare än dessas. Holländarne intogo först Fort Trinity och
sedan Fort Kristina, och med dessa fästen föll hela Nya
Sverige under Hollands välde. Men denna eröfring
gagnade holländarne föga. Blott nio år efteråt eröfrade
engelsmännen Nya Nederländerna och med dessa äfven Nya
Sverige; och den mellersta delen af Amerikas fastland kom
för alltid under den engelsk-talande folkstammens herravälde.
Nya Sverige, såsom särskild stat under den svenska
flaggan, egde ej bestånd i mer än sjutton år. Men huru
kort än dess lif varit, intager denna lilla koloni en
minnesvärd plats i Amerikas historia och har utöfvat ett
varaktigt inflytande på detta land. De flesta af de svenska
ny-byggarne bodde fortfarande vid Delawares stränder, och
deras afkomlingar hafva alltid varit och äro ännu i dag
ibland de mest inflytelserika och aktade medborgarne i de
tre staterna Pennsylvanien, Delaware och New Jersey.
Den man, hvilken, såsom medlem af
Kontinental-kongres-sen, afgjorde Pennsylvaniens röstning till fördel för
själf-ständighetsförklaringen, var en svensk af den gamla
Dela-ware-stammen — John Morton. Och då det borgerliga
kriget utbröt i landet, var det en ättling af Nya
Sverige, den tappre general Robert Anderson, som med
en handfull män lugnt och tappert mottog upprorsmännens
första stöt vid Fort Sumter. Säkerligen kommo
frihets-kärlek, patriotism, statskonst och tapperhet till Amerika
icke endast på »Mayflower»,* utan äfven med det svenska
skeppet ))Kalmar Nyckel».
* Det engelska fartyg, på hvilket »pilgrimsfäderna» anlände till Nya
Englaud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
