- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
15

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. I - Bihang: Om galvanometerns konstruktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förrän den linie, sora delar vinkeln mellan axlarne midt itu, blir vinkelrät mot meridianen. Detta är det afgörande profvet på nålarnes lika styrka; men för att komma derhän har man vanligen att genomgå flere grader af snedvinklighet mot meridianen. I dessa fall uppväges den ena nålens öfverlägsenhet i afseende på styrka af den fördel, som den andra eger i afseende på häfstångs-arm. Genom en lycklig slump kommer man stundom medelst en enda beröring med magneten till målet; men ofta måste flere timmar dertill uppoffras. Denna fullkomliga likhet i styrka erfordras naturligtvis blott vid mycket noggranna undersökningar, men är då också alldeles nödvändig. Men en annan svårighet väntar ofta forskaren, sedan den nu beskrifna väl är öfvervunnen. Det sålunda erhållna nålsystemet är känsligt för det ringaste magnetiska inflytande, och den öfverspunna koppartråden, som är uppvindad på galvanometerrullen, innehåller vanligen ett spår af jern, tillräckligt att vrida systemet ur dess rigtiga ställning. Jag har haft rullar, för hvilka ifrågavarande afvikning uppgick till trettio grader; och i de instrument, som Du Bois Reymond använde vid sina undersökningar öfver den animala elektriciteten, var det af rullen förorsakade utslaget stundom ännu större. Redan Melloni varsnade denna olägenhet och föreslog, att koppartrådarne skulle vid tillverkningen dragas genom agathål för undvikande af all beröring med jern eller stål. Man har ock föreslagit att använda silfver i stället för koppar. För att på fullt tillfredsställande sätt kunna fullfölja sina vackra termo-elektriska undersökningar, framställde Magnus i Berlin ren koppar medelst en högst mödosam elektrolytisk process. Emedlertid måste metallen omsmältas åtta gånger å rad, innan den kunde dragas till tråd. I sjelfva verket är det ifrågavarande felet så störande för instrumentets noggrannhet, att knappast någon uppoffring af möda är för stor i fråga om dess afhjelpande. Min egen erfarenhet i saken är rätt lärorik. Jag lät för några år sedan konstruera ett i många afseenden förträffligt instrument hos Sauerwald i Berlin. Nålsystemet afvek dock fullt 30° från nollpunkten, oaktadt ingen ström genomgick rullen. Det var alldeles omöjligt att göra noggranna bestämningar med detta instrument. Jag lät Mr Becker borttaga tråden och i stället anbringa engelsk tråd; afvikelsen nedgick nu till 3 grader. Detta var ett stort framsteg, men likväl icke tillräckligt. Jag började göra undersökningar angående möjligheten att erhålla ren koppar, men resultatet var nedslående. Redan var jag nära att misströsta, då följande tanke vaknade hos mig. Trådrullens inverkan måste bero på inblandning af jern i kopparn, ty ren koppar är diamagnetisk, den repelleras svagt af en stark magnet. Jag kunde derför använda sjelfva magneten såsom ett medel till ögonblicklig analys; jag kunde medelst densamma genast upptäcka, huruvida min tråd var fri från magnetisk metall eller icke. Sauerwalds tråd attraherades starkt af magneten; Beckers likaså, men i mycket mindre grad. Båda trådarne voro öfverspunna med grönt silke; jag tog bort det, men Berliner-tråden attraherades ändå; den engelska tråden deremot blef, i sitt nakna tillstånd, svagt repellerad; den var rigtigt diamagnetisk och innehöll intet märkbart spår af jern. Hela felet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 6 11:12:29 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free