Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
33
Bild 18.
lysande; vi hafva åter som vanligt en kärna af oantänd gas,
omgifven af ett brinnande skal.
En gas’ lyskraft kan i sjelfva verket uppmätas af den
luftmängd, som erfordras för att förhindra de fasta kolpartiklarnes
utfällande; ju rikare gasen är, desto mera luft erfordras för
ändamålet.
En intressant iakttagelse i samma väg kan man hvar blåsig
Lördagsafton göra på Londons gator, om man beaktar det
plötsliga och nästan fullständiga utsläckandet af de stora gaslågorna,
som äro anbragta isynnerhet i slagtarbutikerna. När vinden
blåser, indrifves nemligen syrgasen mekaniskt ända in i
lågan, och genast förvandlas dennas hvita ljus till ett spöklikt
blekt, blåaktigt sken. Vid festliga illuminationer i blåsväder
kan man ofta nog iakttaga detsamma; här, likasom vid den
I!unsen’ska brännaren, beror ljusets försvagande på den häftigt
tillstörtande syrgasen, som ögonblickligt uppfräter flammans fria
kolpartiklar.
Att bestämma det inflytande, som höjden öfver jordytan
kunde utöfva på förbränningens hastighet, var ett af de problem,
för hvilkas lösning jag år 1859 företog en resa till Alperna.
Till lycka för vetenskapen erhöll jag Dr Frankland till
följeslagare och deltagare i dessa undersökningar. Vår plan derför
var följande: vi köpte i Chamouny sex stearinljus och vägde
dem noggrannt; de fingo derpå brinna en timme i Hotel de
rUnion, hvarefter vigtsförlusten bestämdes. Derpå togo vi dem
upp på Montblanc och läto dem, morgonen den 21 Augusti 1859,
Tyndall, Värmet.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
