40 antänder i detta kärl en del blånor, stjelper en tratt deröfver och håller öppningen af denna pappers-ballong öfver tratten. Den genom förbränningen upphettade luften drager genom tratten in i ballongen och utvidgar den; dess benägenhet att stiga gör sig redan märkbar. Nu släpper jag den lös, och den sväfvar sakta upp mot taket. Men vi få ej nöja oss med att betrakta dessa företeelser blott i allmänhet; utan noggranna qvantitativa bestämningar skulle vi, trots bela detta vårt nya kunskapsförråd, snart förvillas ; vi måste nu undersöka, huru stor den utvidgning är, som en viss värmemängd förmår åstadkomma hos en gas. Detta är en vigtig punkt, som väl förtjenar hela vår uppmärksamhet. Är det fråga om en gasmassas volym, skulle vi utan kännedom om dess temperatur ej hafva någon rigtig föreställning om dess verkliga storlek, ty volymen förändras ganska betydligt med värmegraden. Antagom således, att vi hade en viss gasmängd vid 0° eller fryspunkten, samt upphettade den till 1°, under det trycket på hvarje qvadrattum af dess gränsyta bibehålles oförändradt. Gasen utvidgas då med ett belopp, som vi må kalla a; höjes temperaturen i stället till 2°, ökas den ursprungliga volymen med 2a; höjes den till 3°, blir utvidgningen 3a, o. s. v. Vi se med ett ord, att för hvarje grads tillägg till temperaturen ökas volymen med ett visst belopp. Hvilket? Jo, hvilken volymen än må hafva varit i början, ökas den för hvarje grad med är den vid 0° en kubikfot, blir den således vid 1° en hel och kubikfot; eller, för att begagna decimalbråk: 1 volymsenhet vid 0° blir vid 1° .... 1 -f 0,00366 = 1,00366 vol. enheter, „ 2° .... 1 -f- 2.0,00366 = 1,00732 „ „ , n 3° .... 1 -f 3.0,00366 = 1,0101)8 „ „ , O. s. V. Detta oföränderliga tal 0,oo366, som angifver, med huru stor del af sin volym vid 0° en gas utvidgas för hvarje grads temperaturförhöjning, kallas dess dilatations- eller utvidgnings-ko-ëfficient. Det är en högst anmärkningsvärd omständighet, att alla s. k. permanenta *) gaser utvidga sig nästan alldeles lika mycket ) Benämningen "permanent" må här bibehållas, eftersom den förekommer i originalet och antagligen lärer komma att ännu till en tid anvandas, ehuru dess betydelse numera är blott relativ. Man förstod dermed fordom en sadan gas, som icke genom någon dittills uppnådd grad af kold eller tryck kunde förvandlas till vätska, ehuru visserligen ingen fysiker betviflade, att detta endast berodde på otillräckligheten af dittills använda medel. Denna förmodan visade sig ock full-