Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42
upp till A, eller m. a. o. luftens volym fördubblas genom
uppvärmning från 0° till 273°.
Vid detta försök verkställer den inneslutna luften ett
arbete. Vid utvidgningen uppåt från P har den att öfvervinna
ett motstånd, nemligen för det första den yttre luftens eller
atmosferens nedåt verkande tryck på kolfven, hvilket belöper sig
till 215 M (sid. 38), och för det andra kolfvens egen tyngd af
58 JSf. Hela denna tyngd — hvilken ju är alldeles densamma,
som om atmosfers-trycket ej funnes till, men kolfven vägde 273
M i stället för 58 — lyftes vid utvidgningen från P till A
273 tum.
Vi vilja nu ändra försöket. I stället för att låta luften
obehindradt utvidga sig vid uppvärmningen, vilja vi motverka
dess utvidgning genom att öka det derpå verkande trycket, eller
m. a. o. hålla dess volym konstant. Dess temperatur vid
försökets början må liksom nyss vara 0°, och hela trycket 273 M.
Nu uppvärmes den till 1°; huru stor tyngd behöfver då läggas
på kolfven P, för att volymen ej må förändras? Jemnt 1
skålpund. Men det tryck, som verkar’ på en gas, är just måttet på
dess egen spänstighet; denna sistnämnda ökas alltså vid en grads
temperaturförliöjning med af hvad den var vid 0°. Vid
upphettning till 2° eller till 3° måste, respektive, 2 eller 3
JK tilläggas; höjes temperaturen till 273°, måste man tillägga
273 d. v. s. fördubbla det ursprungliga trycket för att hålla
volymen konstant.
Det är naturligtvis blott för enkelhets skull och för att
slippa använda brutna tal, som jag här antagit det ursprungliga
trycket till 273 ,/{f. Hvilket det än må vara, frambringar
alltid ett tillägg af en grad till gasens temperatur en förökning
af dess spänstighet med af hvad den är vid fryspunkten;
vid dess upphettning till 273° fördubblas alltså denna
spänstig-het, om volymen hålles konstant. Men låtom oss nu jemföra
dessa båda försök! I båda fallen höjdes luftens temperatur lika
mycket, nemligen från 0° till 273°; men i det förra
fördubblades dess volym, och den utförde dervid ett arbete, bestående i
att lyfta en tyngd af 273 skålpund 273 tum högt; i det
sednare var detta ej händelsen. Äro väl nu, frågar jag, de
absoluta värmebelopp, som meddelats den inneslutna luftmassan, i
båda fallen lika stora? Alldeles icke. Antagom, att i det
sednare försöket 10 brännmaterial erfordrats för att åstadkomma
den åsyftade verkan, så erfordras i det förra nära 14i M af
samma material. Det värme, som utvecklas genom
förbränningen af de öfverskjutande 41 skålpunden, åtgår helt och hållet
^dens lyftande. Eller för att begagna noggrannare ziffror:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
