Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
luften till 273° under det dess volym bibehålles konstant,
Upphäfves derpå trycket, utvidgar luften sig och fyller hela cylindern;
den nedre hälften af luftpelaren blir dervid afkyld, men den öfre
uppvärmd, och om båda blandas, blir hela pelarens
temperatur 273° *). . .
Vi lära af detta försök, att en luftmassas förtunning
ingalunda är ensam för sig tillräcklig att åstadkomma en sänkning
af dess temperatur. Så menade dock fordom mången och gör
det kanske ännu i dag. Kölden i atmosferens högre regioner
ansågs bero af luftens utvidgning vid uppstigandet dit;
värme-kapaciteten, menade man, var större hos den förtunnade, än hos
den oförtunnade luften, och denna afkylning var alltså en
verkan af förtunningen. Vi veta nu, att den afkylning, som
åtföljer utvidgningen, beror i verkligheten derpå, att värme
förvandlas till arbete; der intet sådant uträttas, der inträder ej heller
någon temperatursänkning.
Jag vill nu fästa Er uppmärksamhet på en annan
intressant fråga. Vi hafva sett, att en gas’ spänstighet ökas med
temperaturen, såframt dess omhölje ej medgifver den att utvidga
sig; att om vi räkna från 0° uppåt, hvarje grads
temperatur-förhöjning ökar den elastiska kraften med af hvad den är
vid fryspunkten; genom gasens upphettning till 273° fördubblas
den alltså. Antag nu, att samma lag äfven gäller, när vi räkna
från 0° nedåt — att för hvarje värmegrad, som fråntages
gasen, minskas dess spänstighet eller den rörelse, som förorsakar
den, med s af hvad den är vid 0°; följden måste då blifva,
*) Jag har nyligen funnit ett fall omnämndt af Faraday
(Re-searches in Cliemistry and Physics s. 221), som i hufvudsak
öfverensstämmer med det här anförda. Faradays förklaring deraf är ett
synnerligen lärorikt exempel på tillämpningen af den materialistiska
värmeteorien. Iakttagelsen gjordes vid en gas-fabrik år 1827. "Det
händer ofta", säger F„ ’att gas, som förut befunnit sig under ett
tryck af 30 atmosferen plötsligt insläppes i dessa långa cylindrar,
hvarvid en egendomlig företeelse uppkommer. Den ändan af cylindern,
der gasen inträder, blir starkt afkyld, under det dess motsatta ända
starkt uppvärmes. Detta beror af en förändring i gasens
värmekapacitet; ty när den inströmmar i cylindern från de rum, der den förut
var muesluten under ett tryck af 30 atmosferer, utvidgas den
plötsligt, får sin värmekapacitet ökad, afkyles alltså och afkyler dermed
äfven den del af kärlet, med hvilken den först kommer i beröring
Men den del, som sålunda upptagit värme från cylindern, drifves framåt
mot dess andra ända och sammantryckes der: sålunda får den sin
kapacitet förminskad och afgifver nu åtminstone till en del det värme
den nyss upptagit". Jag har kursiverat de uttrvck, som angifva den
ordom brukliga förklaringen. Att den ifrågavarande "skilnaden i
kapacitet ej existerar, är oss redan väl bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
