Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
76
träffar man rökande gyttjepölar, der en vidrig svartblå leraktig
massa kokar, höjande sig litet emellan i ofantliga bubblor hvilka
vid sönderbristandet slunga sitt slammiga skum upp till 15—-U
fots höjd. Uppåt från bergens fot sträcka sig gletscherna,
under det deras toppar betäckas af stora snöfält; ur gletschernas
hålor och springor framvälla stora vattenmassor, som här och
der nedstörta öfver isväggarne och ofta utbreda sig milsvidt
öfver landet, innan de finna ett utlopp. Derigenom uppstå
vidsträckta mor as. Men en del af vattnet strömmar ned genom
remnor i marken och banar sig sålunda väg till heta klippor i
djupet; här träffar det tillsammans med vulkaniska gaser, som
utvecklas i dessa underjordiska nejder, och nu färdas båda i
sällskap vidare, för att vid lägligt tillfälle åter frambryta i
dagsljuset, antingen i form af ång-eruption eller som het källa.
Den ryktbaraste af dessa sistnämnda är den stora Geysern.
Den består af ett 75 fot djupt rör eller schakt, af 10 fots
diameter; detsamma öppnar sig ofvantill i ett bäcken, hvars längd
från norr till söder är 53, från öster till vester 61 fot. Det
inre af både röret och bäckenet är fodradt med en vacker, glatt
kiselsinter, nog hård att motstå hammarslag; och den första
frågan blir: Huru har detta märkvärdiga rör blifvit uppbygdt och
så utmärkt väl beklädt? Kemisk analys visar, att vattnet håller
kiselsyra upplöst, och man kunde väl på grund deraf förmoda,
att det afsatt sintern på rörets och bäckenets väggar. Detta
är dock ej fallet; vattnet afsätter ingen bottensats, hur länge
det än förvaras. Här är ett prof deraf, som blifvit tappadt på
ilaska, korkadt och förvaradt under åtskilliga år, men är
fortfarande alldeles kristallklart. Den anförda hypotesen skulle för
öfrigt förutsätta, att sjelfva schaktet blifvit bildadt af någon
annan kraft, och att vattnet endast lemnat öfver draget dertill.
Men Geyser-bäckenet ligger på toppen af en liten kulle af
ungefär 40 fots höjd, och vid första anblicken finner man, att
densamma måste hel och hållen hafva bildats af springkällan.
Gjuta vi litet Geyser-vatten i en flat skål, der det kan
af-dunsta, varsna vi, att i skålens midt utfälles ingenting, men vid
sidorna, der vattnet uppdrages af kapillariteten och således
lättare fördunstar, afsättes kiselsyra. Af sådan bildas
följaktligen en ring rundtomkring, och först sedan afdunstningen
försiggått temligen länge, ser mail ett ytterst ringa grums i midten.
Detta försök är en mikroskopisk framställning af förloppet
deruppe i Island. Föreställen Er en vanlig varm kiselhaltig källa,
hvars vatten sipprar ned utefter en sakta sluttning; detsamma
måste naturligtvis afdunsta, och kiselsinter således afsätta sig.
Denna sinter höjer småningom den yta, hvaröfver vattnet flyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
