80 luften. Taket här i rummet är nära 30 fot öfver golfvet, men strålen når ändå ditupp, och vattnet faller nu ned derifrån i stora droppar. Bild 38 föreställer en genomskärning af Strokkur. Genom att tillsluta vårt lilla Geyserrör med korkar, genom hvilka glasrör af olika längder och diametrar äro dragna, kunna vi noggrannt efterhärma många andra springkällors verksamhet. Sålunda kunna vi ganska lätt åstadkomma intermittenta utbrott; vatten- och ång-strålar följa hvarandra i rask omvexling; de förra spruta 15—20 fot högt. Dessa försök bevisa, att Geyser-röret är ensamt för sig en tillräcklig orsak till utbrotten, och att vi ej, såsom det fordom skedde, behöfva antaga till hjelp tillvaron af några särskilda underjordiska hålor, fyllda med vatten och ånga. Ett ögonblicks eftertanke skall säga Er, att Geyserns verksamhet måste hafva en gräns i tiden; att när schaktet ujipnått ett sådant djup, att vattnet derneri, på grund af det ökade trycket, ej längre kan uppnå sin kokpunkt, utbrotten nödvändigt måste upphöra. Källan fortfar ändock att aflagra sin kiselsinter och bildar ofta en "Laug" eller cistern. Sådana anträffas stundom på Island af ända till 40 fots djup. Deras skönhet, säger Bunsen, är obeskriflig; öfver ytan sväfvar en lätt ånga, vattnet är af den renaste azur och meddelar sin färg åt de fantastiska inkrusta-tionerna på Laugens väggar, under det på bottnen mynningen af den fordom så mäktiga Geysern ännu ofta är synlig. På ön anträffas ock stundom spår af nu utslocknad Geyser-verksamhet; kullar med grusfyllda schakt, ur hvilka vattnet banat sig ut att söka andra fält för sin verksamhet. Der hafva vi alltså Geysern i dess olika åldrar: i ungdomen som en vanlig varm källa; i sin mandom, som den mäktiga eruptiva vattenpelaren; i ålderdomen, som en stillsam Laug — men som minnesvård öfver ett en gång verksamt lif qvarstår på den hädangångnes plats det förfallna schaktet i sin tysta öfvergifna kulle. Bild 38.