88 väte; men två vol. qväfve och en vol. syre bilda ej tre, utan blott två vol. qväfoxidul. Regnault har funmt, att de sammansatta gaser, vid hvilkas bildande ingen sammandragning eger rum, hafva vid lika volymer samma egentliga värme som väte, qväfve och syre, hvilket deremot ej är fallet med de öfriga. Sammansatta gaser. — Ingen sammandragning. Egentligt värme. Lika vigter. Lika volymer Qväfoxid........ 0,232 ....... 0,241 Koloxid......... 0,245 ....... 0,237 Chlerväte........ 0,185 ....... 0,235. 3 vol. äro sammandragna till 2. Kolsyra.........0,217.......0,331 Qväfoxidul....... 0,226 ....... 0.345 Vattenånga.......0,4Su.......0,299 Svavelsyrlighet .... 0,154 ....... 0,341 Svafvelväte.......O.243.......0,286 Kolsvafla........0,157.......0,412. Som vi se, äro i detta sednare fäll värmekapaeiteterna för lika volymer hvarken lika med de enkla gasernas, ej heller inbördes. I förbigående må anmärkas, att vattnets egentliga värme är dubbelt så stort som både vattenångans och isens. Jemföra vi lika stora rigler, är vattnets eg. värme 1, luftens 0,237, således omkring 4,2 gånger mindre än det förras. Det värme, som ett skålpund vatten afgifver vid en grads temperaturfall, uppvärmer 4,2 M luft en grad. Men vattnet är 770 gånger tyngre än luften; det värme, som en kubikfot vatten afgifver i nämnda händelse, meddelar alltså en grads temperaturförhöjning åt 770.4,2 = 3234 kub. fot luft. Häraf framgår omedelbart, hvilken modererande inflytelse hafvet måste utöfva på en dervid belägen orts klimat. Sommarens hetta upptages af vattnet och utlemnas så småningom under vintern. Derför erbjuder hvarken den förre eller den sednare sådana temperatur-ytterligheter på en ö, som långt inne på fastlandet. På åtskilliga trakter af kontinenten växa frukter, hvilka den engelska sommaren ej förmår bringa till mognad ; men der saknas å andra sidan våra alltid grönskande träd och buskar; de uthärda ej vinterns köld. Vintern på Island är, säges det, efter regeln mildare än i Lombardiet. Vi hafva hittills uteslutande betraktat de molekular-för-ändringar, hvilka värmet förorsakar hos fasta kroppar, under det dessa fortfarande förblifva sådana, under det de ej förändra sitt "aggregat-tillstånd." Men enhvar vet, att sådan förändring