Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
väte; men två vol. qväfve och en vol. syre bilda ej tre, utan
blott två vol. qväfoxidul. Regnault har funmt, att de
sammansatta gaser, vid hvilkas bildande ingen sammandragning eger
rum, hafva vid lika volymer samma egentliga värme som väte,
qväfve och syre, hvilket deremot ej är fallet med de öfriga.
Sammansatta gaser. — Ingen sammandragning.
Egentligt värme.
Lika vigter. Lika volymer
Qväfoxid........ 0,232 ....... 0,241
Koloxid......... 0,245 ....... 0,237
Chlerväte........ 0,185 ....... 0,235.
3 vol. äro sammandragna till 2.
Kolsyra.........0,217.......0,331
Qväfoxidul....... 0,226 ....... 0.345
Vattenånga.......0,4Su.......0,299
Svavelsyrlighet .... 0,154 ....... 0,341
Svafvelväte.......O.243.......0,286
Kolsvafla........0,157.......0,412.
Som vi se, äro i detta sednare fäll värmekapaeiteterna för
lika volymer hvarken lika med de enkla gasernas, ej heller
inbördes. I förbigående må anmärkas, att vattnets egentliga värme
är dubbelt så stort som både vattenångans och isens.
Jemföra vi lika stora rigler, är vattnets eg. värme 1,
luftens 0,237, således omkring 4,2 gånger mindre än det förras.
Det värme, som ett skålpund vatten afgifver vid en grads
temperaturfall, uppvärmer 4,2 M luft en grad. Men vattnet är
770 gånger tyngre än luften; det värme, som en kubikfot
vatten afgifver i nämnda händelse, meddelar alltså en grads
temperaturförhöjning åt 770.4,2 = 3234 kub. fot luft.
Häraf framgår omedelbart, hvilken modererande inflytelse
hafvet måste utöfva på en dervid belägen orts klimat.
Sommarens hetta upptages af vattnet och utlemnas så småningom
under vintern. Derför erbjuder hvarken den förre eller den
sednare sådana temperatur-ytterligheter på en ö, som långt inne
på fastlandet. På åtskilliga trakter af kontinenten växa
frukter, hvilka den engelska sommaren ej förmår bringa till
mognad ; men der saknas å andra sidan våra alltid grönskande träd
och buskar; de uthärda ej vinterns köld. Vintern på Island är,
säges det, efter regeln mildare än i Lombardiet.
Vi hafva hittills uteslutande betraktat de
molekular-för-ändringar, hvilka värmet förorsakar hos fasta kroppar, under
det dessa fortfarande förblifva sådana, under det de ej förändra
sitt "aggregat-tillstånd." Men enhvar vet, att sådan förändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
