- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
118

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

118 hafvets fuktiga vindar och kondensera deras ångbördor till befruktande regn, der nedsjönko fordom vattenmassorna i annan form; der föfl ymnig snö, som gaf upphof till storartade glet-sclier'. De stego ned utför sluttningarne af "Purpurberget" och bearbetade den nejd, som i våra dagar bildar bottnen af "Öfre sjön"; hvarje ö, som nu höjer sig derur, är en af isen rundad stenkupol. De fantastiska namn, som många af dessa klippor erhållit, leda sitt upphof från de sällsamma former, hvilka isens väldiga hyfvel gifvit dem. Äfven i Nord-amerika träffas dylika spår. Men den märkvärdigaste iakttagelse i denna väg gjordes dock af Hooker under en resa i Syrien; han fann nemligen, att Libanons verldshistoriska cedrar växa på gamla gletschermoräner. Länge nog hafva forskarne bemödat sig om att utransaka de naturförhållanden, hvilka föranledt uppkomsten af dessa vidsträckta ismassor, och en öfversigt af de olika svar, de lemnat på frågan, skulle vara rätt lärorik. Jag har ingen ny hypotes att framställa, men det tyckes mig möjligt att gifva dessa forskningar en bättre rigtning och ett mera bestämdt mål än hittills Alla författare i ämnet, med hvilka jag gjort bekantskap, hafva nemligen uteslutande sysselsatt sig med frågan: Hvarifrån kom kölden? Man har sökt orsaken dertill i en tillfällig förminskning af solens utstrålning; man har ock menat, att vårt planetsystem, under sitt framskridande genom rymden, passerat genom trakter af särdeles låg värmegrad; somlige hafva ock trott sig finna orsaken i en, med den nuvarande helt olika fördelning af land och vatten. Såvidt jag kan se, hafva alla dessa framstående män förbisett det enkla faktum, att gletschernas ofantliga utsträckning i dessa förgångna tider lemnar ett lika godt bevis på värmets, som på köldens inflytande. Ty kölden ensam frambringar ingen is. Här i London kunna vi ju hafva de mest bitande nordostvindar en hel vinter igenom och dock icke se en enda snöflinga. Kölden måste hafva sitt lämpliga föremål att bearbeta, och detta — vattenångan — är ju en produkt af värmet. Låtom oss bringa denna gletscher-fråga till en annan form! För att förvandla 1 M vatten till ånga vid eqvatorn erfordras vid pass 550 värme-enheter, ty ångans latenta värme är större, om den bildas vid lägre temperatur. Men en värme-enhet höjer temperaturen hos 1 .// gjutjern 10 grader; följaktligen upphettar det värme, som förvandlar 1 †! af den tropiska oceanens vatten till ånga, 1 ^ gjutjern JÖUU grader. Nu smälter detta jern vid 1100°; för hvarje skalpund ånga, som produceras, utbetalar solen alltså lika mycket värme som för att smälta 5 ^ jern. Föreställom oss då alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 6 11:12:29 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free