Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
121
gå ned till nollpunkten och lägger i stället en lika stor
glascylinder på stapeln. Sätter jag den ånyo uppvärmda
jerncylin-(lern derpå, märkes ingen rörelse i galvanometern, och vi skulle
allt få vänta bra länge för att kunna upptäcka någon sådan.
Taga vi träd, krita, sten eller eldfast lera i stället för glas,
blir resultatet detsamma; alla dessa ämnen äro dåliga
värme-ledare; deras molekuler äro på det sätt förbundna sinsemellan,
att rörelsen blott med svårighet meddelas från den ena till den
andra. Och deremot skulle vi, om cylindrar af zink, jern, bly,
vismut eller dylika ämnen lades på stapeln, inom ganska kort
tid varseblifva rörelse hos nålen.
Ty såsom en allmän regel, om ock ej alldeles fri från
undantag, kan man säga, att metaller äro de bästa värmeledarne.
De äro det emedlertid i mycket olika grad. Se här en stång
af jern AB (bikl 56) och en annan af koppar A C; de läggas,
på sätt som synes,
öfver en
spritlampa, och fem
trädkulor äro medelst
vax fästade på lika
afstånd vid
hvardera. Lågans
hetta fortplantas
nu till höger och
venster genom
ledning men
märkbart hastigare i den förra rigtningen, d. v. s. genom kopparn,
såsom vi kunna se af kulornas nedfallande.
Ett af de första sätt att någorlunda noggrannt bestämma
olika kroppars värmeledningsförmåga föreslogs af Franklin och
utfördes af Ingenliouss. Ett antal stänger af olika ämnen
öf-verdrogos med vax, och deras ändar nedsattes i het olja,
hvarefter man observerade, till hvilket afstånd vaxet smälte på hvar
stång. Ju bättre ledare ämnet var, desto större blef
naturligtvis detta afstånd.
En annan och bättre metod uttänktes af Fourier och
användes af Despretz. AB (bild 57) föreställer en metallstång,
hvari hål blifvit borrade för att upptaga små termometrar; vid
dess ena ända står en lampa L som värmekälla, och dess värme
sprider sig genom stången, samt uppnår först termometern a,
sedan a’, derefter a", o. s. v. Under en stund stiga alla
ter-mometrarne, men derefter blir stångens temperatur oförändrad;
och ju bättre ledare den är, desto mindre blir i detta stationära
tillstånd skilnaden mellan två angränsande termometrars tempe-
Bild 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
