168 att ljusvågor af olika längd absorberas olika af samma kropp, innebära tabellens uppgifter för oss ingenting öfverraskande. Under det sålunda glaset genomsläpper 39 procent af strålarne från den första, ocb 21 af dem från den andra värmekällan, absorberar det fullständigt allt värme från den fjerde och 94 procent af den tredjes. Klar is, så genomskinlig för ljus, genomsläpper blott 6 proc. af lampans värme och så godt som ingenting af de öfrigas. Häri ligger en antydan om, att den vida största delen af lampans värme måste vara mörkt, eftersom lysande strålar genomgå isen nästan utan all absorption, men 94 proc. af lampans strålar qvarhållas. Huru liten betydelse genomskinlighet för ljuset har i det här ifrågavarande hänseendet, visar ock en jemförelse mellan N:o 7 och N:o 8; bergkristall och röktopas bestå båda af kiselsyra, den förre är fullkomligt genomskinlig; den andre mörkbrun, och likväl är graden af deras diatermansi nästan alldeles densamma. Melloni ansåg bergsalt vara fullkomligt diaterm ant för alla slags värmestrålar, och att de förlorade 7,7 procenten, som tabellen angifver, ej härröra af absorption, utan af reflexion mot saltskifvans båda ytor. Noggrannare undersökningar af de la Provostaye och Desains hafva emedlertid ådagalagt, att denna förmodan ej är fullt riktig, och Balfour Stewart har gjort den märkliga iakttagelse, att ämnet är särskilt ogenomträngligt för strålar, som utgå från ett annat uppvärmdt saltstycke. Till denna vigtiga fråga skola vi framdeles återkomma. I följande tabell, som äfven är hämtad ur Mellonis arbete, äro graderna af diatermansi för nitton särskilda vätskor angifna. Värmekällan var här en Argandsk lampa, försedd med cylindriskt glas; vätskorna voro inneslutna i platta glaskärl, så att tjockleken af det vätskelager, hvilket värmet hade att passera, utgjorde 9,21 millimeter; ziffrorna i sista kolumnen angifva liksom ofvan det genomgående värmet såsom procent af det hela. Vattnet bibehåller, som man ser, oaktadt förändringen i aggregat-tillstånd, äfven här sin framstående plats såsom atermant. 1. Kolsvafla..........63 2. Svafvelchlorid.......63 3. Fosforsuperclilorur .... 62 4. Terpentin.........31 5. Olivolja...........30 6. Naphta...........28 7. Lavendelolja........26 8. Svafvelether........21 9. Svafvelsyra.........17 10. Ammoniak.........15 11. Salpetersyra........15 12. Vattenfri alkohol.....15 13. Kalihydrat.........13 14. Ättiksyra.........12 15. Träd-ättika........12 16. Koncentrerad sockerlösning ............12 17. Bergsaltlösning......12 18. Ägghvita.........11 19. Destilleradt vatten .... 11