Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
att ljusvågor af olika längd absorberas olika af samma kropp,
innebära tabellens uppgifter för oss ingenting öfverraskande.
Under det sålunda glaset genomsläpper 39 procent af strålarne
från den första, ocb 21 af dem från den andra värmekällan,
absorberar det fullständigt allt värme från den fjerde och 94
procent af den tredjes. Klar is, så genomskinlig för ljus,
genomsläpper blott 6 proc. af lampans värme och så godt som
ingenting af de öfrigas. Häri ligger en antydan om, att den vida
största delen af lampans värme måste vara mörkt, eftersom
lysande strålar genomgå isen nästan utan all absorption, men 94
proc. af lampans strålar qvarhållas. Huru liten betydelse
genomskinlighet för ljuset har i det här ifrågavarande hänseendet,
visar ock en jemförelse mellan N:o 7 och N:o 8; bergkristall
och röktopas bestå båda af kiselsyra, den förre är fullkomligt
genomskinlig; den andre mörkbrun, och likväl är graden af
deras diatermansi nästan alldeles densamma.
Melloni ansåg bergsalt vara fullkomligt diaterm ant för alla
slags värmestrålar, och att de förlorade 7,7 procenten, som
tabellen angifver, ej härröra af absorption, utan af reflexion mot
saltskifvans båda ytor. Noggrannare undersökningar af de la
Provostaye och Desains hafva emedlertid ådagalagt, att denna
förmodan ej är fullt riktig, och Balfour Stewart har gjort den
märkliga iakttagelse, att ämnet är särskilt ogenomträngligt för
strålar, som utgå från ett annat uppvärmdt saltstycke. Till
denna vigtiga fråga skola vi framdeles återkomma.
I följande tabell, som äfven är hämtad ur Mellonis arbete,
äro graderna af diatermansi för nitton särskilda vätskor angifna.
Värmekällan var här en Argandsk lampa, försedd med cylindriskt
glas; vätskorna voro inneslutna i platta glaskärl, så att tjockleken
af det vätskelager, hvilket värmet hade att passera, utgjorde 9,21
millimeter; ziffrorna i sista kolumnen angifva liksom ofvan det
genomgående värmet såsom procent af det hela. Vattnet
bibehåller, som man ser, oaktadt förändringen i aggregat-tillstånd,
äfven här sin framstående plats såsom atermant.
1. Kolsvafla..........63
2. Svafvelchlorid.......63
3. Fosforsuperclilorur .... 62
4. Terpentin.........31
5. Olivolja...........30
6. Naphta...........28
7. Lavendelolja........26
8. Svafvelether........21
9. Svafvelsyra.........17
10. Ammoniak.........15
11. Salpetersyra........15
12. Vattenfri alkohol.....15
13. Kalihydrat.........13
14. Ättiksyra.........12
15. Träd-ättika........12
16. Koncentrerad
sockerlösning ............12
17. Bergsaltlösning......12
18. Ägghvita.........11
19. Destilleradt vatten .... 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
