Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•183
Tyckes det Er icke nu, som hade ett ogenomträngligt
lager afsatt sig på saltskifvornas insidor, när gasen inströmmade
i cylindern? Densamma afsätter emedlertid icke något sådant;
rigtas en ström deraf mot en blankpolerad saltskifva, kan man
ej derpå upptäcka den ringaste dunkelhet. För öfrigt behöfvas
alldeles icke dessa skifvor, om man endast vill ådagalägga
gasens absorptionsförmåga, ej noggrannt uppmäta densamma. Jag
borttager vår profcylinder och ditsätter i stället en i båda
ändar öppen dylik af tenn; när gasen insläppes i denna på samma
sätt som förut, gör galvanometernålen genast ett häftigt utslag.
Och märken, hvilken ytterst ringa gasqvantitet är tillräcklig att
åstadkomma en dylik verkan! Jag renar den öppna cylindern
genom att låta en luftström draga fram derigenom och låter
nålen inställa sig på nollpunkten; derefter öppnar jag gashållarens
krän och sluter den genast åter så hastigt som möjligt. En
enda gasbubbla har hunnit inträda i cylindern, och likväl går
nålen genast upp till 70°. Ja, vi kunna taga bort tillochmed
denna cylinder och låta gasen utströmma i fria luften mellan
värmekällan och stapeln; man ser naturligtvis i luften ingenting,
och likväl tillkännager nålen genom sitt utslag af 60°, att ett
osynligt hinder här blifvit satt mot värmestrålarne.
Sålunda se vi, att ethervågorna, hvilka nästan utan
ringaste hinder glida fram mellan syrets, qväfvets och vätets atomer,
kraftigt uppehållas af den oljbildande gasens molekuler. Vi
skola inom kort få se, att äfven många andra genomskinliga
gaser utöfva i detta hänseende en verkan, ojemförligt
öfverlägsen luftens. Men vi äro i stånd att efter behag minska
antalet af de i profcylindern befintliga absorberande gasmolekulerna
och dermed äfven sjelfva absorptionen. Nyss insläppte vi
oljbildande gas i sådan mängd, att dess tryck blef lika med den
yttre luftens, blef som man säger — en hcl atmosfer "men
förmedelst den med luftpumpen förbundna qvicksilfverprofvaren
kunna vi insläppa hvilken på förhand uppgifven mängd deraf
som helst. Vi göra början med blott en trettiondedel af det
förra beloppet och uppmäta den deraf åstadkomna absorptionen
derefter insläppa vi åter lika mycket, så att den inneslutna
gasens spänstighet blir ^ atmosfer, o. s. v. De sålunda erhållna
resultaten innehållas i följande tabell, der venstra kolumnens
ziffror angifva det tryck hvarunder den ifrågavarande gasen
befinner sig, den högras det antal enheter, som absorberas, af
det ofvannämnda totalbeloppet ’276:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
