Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•222
Och härefter öfvergår jag till en annan högst vigtig fråga;
vi skola nu söka utgrunda sjelfva den yttersta orsaken till både
absorptionen och diatermansien. En pendel svänger som bekant
med en viss hastighet, som är beroende af dess längd. En
stålfjäder oscillerar i en viss takt, beroende af dess vigt och
spänstighet. Forma vi en metalltråd till spiral och fästa en
tyngd vid dess ända, svänger äfven denna upp och ned med en
hastighet, som beror af dess egen vigt och trådens elastiska
kraft. En sträng på ett musikaliskt instrument har på samma
sätt sin gifna svängningstid, som är beroende på en gång af
dess längd, vigt och spänning. Förhållandet är detsamma med
en planka, som med sina ändpunkter hvilar på tvenne stöd;
ställa vi oss midt på densamma och lämpa vår egen rörelse
efter dess gungning, kunna vi tillochmed bräcka den. En trupp
soldater, som skola marschera öfver en hängbro, måste gå i
oregelbunden takt, för att icke öka dess pendelrörelse till en
för dess bestånd ytterst vådlig grad. En person bär ett öppet
vattenkärl på hufvudet; öfverensstämma hans steg, hans
vandrings-takt med vätskans sqvalp från den ena sidan till den andra,
dröjer det ej länge, förrän densamma slår ut ur kärlet.
Se der helt simpla och hvardagliga, men just derför
lärorika exempel på hvad jag vill kalla verkan af perioders
öfverensstämmelse. En rytmiskt upprepad rörelse, om ock ganska
svag och obetydlig, väcker och förstärker en annan, hvars energi
kan vara betydligt öfverlägsen den förras — om blott bådas
rytm är lilca. I annat fall eger just motsatsen rum.
Vattenbäraren ändrar med afsigt ofta nog sin vandringstakt för att
förekomma det nyssnämnda missödet.
Bet är just det här beskrifna förhållandet, som förorsakar,
att man ofta hör en glasruta, en kakelugnslucka, en
ljusmanschett eller något annat dylikt föremål genljuda i ett rum, der
musik göres; det är det välbekanta resonans-fenomenet. Det
inträffar naturligtvis blott, då det ifrågavarande föremålets egen
ton. dess vibrationsperiod, öfverensstämmer med någon af de
musikaliska toners, som frambringas. Ni har hört den
"sjungande lågan" svara mig, då jag tilltalade den i dess rätta ton;
i annat fall förblef den stum, ja den kunde tillochmed tystas.
Dessa enkla mekaniska fakta skola förhjelpa oss till en
klar uppfattning af de oändligt mycket finare företeelser, som
ljuset och det strålande värmet erbjuda. Vi hafva sett, att
lampsot genomsläpper det sednare, men icke det förra; jag har
nämnt och skall framdeles utförligt visa, att detsamma är i
ojemförligt högre grad fallet med en lösning af jod i kolsvafla.
Hvilken är orsaken härtill? Den enda skilnaden i sak mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
