Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
227
märkes ganska tydligt, blott man håller handen eller ansigtet
nära intill hvardera. En jemförelse mellan kolumnerna 6 och 7
visar till en början, att den Bunsenska lågans strålar i
allmänhet absorberas något mindre än den andras; somliga ämnen,
t. ex. myrsyre-ether, förhålla sig nästan lika i afseende på båda;
för amylen och några andra är skilnaden större. Men högst
märkvärdig är såväl den tillökning i absorption, som eger rum
för kolsvafla, som omkastningen i ordning mellan samma ämne
och chloroform. En sådan eger här äfven rum för
myrsyre-och svafvel-ether.
De mest utstrålande ämnen i den Bunsen’ska lågan äro
tvifvelsutan vattenånga och kolsyra, bildade genom vätets och
kolets förbränning; het qväfgas finnes der visserligen ock, men
dess strålningsförniåga. är, som vi veta, mycket obetydlig. Jag
önskade skilja de båda förstnämnda beståndsdelarne från
hvarandra och undersöka hvardera särskilt; den förres strålar kunna
uppenbarligen erhållas från en låga af ren vätgas, den andres
från en af koloxid. Isynnerhet vätgaslågans strålning syntes
mig vara af särskildt intresse, ty oaktadt dess temperatur är
mycket hög, föreföll det sannolikt, att vanlig fuktig luft skulle
på densamma utöfva en rätt betydlig absorption, på grund af
öfverensstämmelsen mellan lågans vibrationsperioder och den
kalla atmosferiska vattenångans. Denna förmodan visade sig
ock fullkomligt riktig; införda i en profcylinder af 4 fots längd,
absorberade torkad luft ingenting af vätgaslågans strålande värme,
vanlig luft deremot en gång 17,2 procent deraf, och en annan
dag, då fuktigheten var större, 20,3. För jemförelses skull må
nämnas, att vid det förra tillfället absorberade den otorkade
luften endast 5,8 procent af strålningen från en platinaspiral, som
försattes i glödning medelst elektricitet, samt 8,6 procent af
samma spirals strålar, då den hölls inne i sjelfva vätgaslågan
och sålunda upphettades till glödning.
En märkbar öfverensstämmelse eger således rum mellan
mole-kulernas vibrationsperioder i den 3260° heta vätgaslågan och i den
atmosferiska vattenångan vid 15° temperatur. Värmegradens
förhöjning ökar väl vattenmolekulernas "svängnings-amplitud" men
inverkar jemförelsevis föga på deras svängningstid.
Yi måste i förbigående egna en stunds uppmärksamhet åt
det förra begreppet, En tons höjd beror som bekant på det
antal luftvågor, som träffa örat under en sekund. Deremot
beror dess styrka eller intensitet på det utrymme, inom hvilket
de särskilda luftpartiklarne vibrera, eller m. a. o. på det afstånd,
till hvilket de aflägsna sig från sitt jemnvigtsläge. Detta
afstånd kallas vibrations-amplituden (jfr sid. 160). Om vi draga
15*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
