Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
torsten f o gel qvist
färdig med sin tro på den vetenskapliga
upplysningens förmåga att omdana folket och samhället
Calibans gestalt fyller hans inbillning och ger
honom uppslaget till ett av hans berömda
tanke-dramer. Han betraktar massan som tigern, som
skall tämjas, en oren slambotten, ur vilken
pärl-fiskaren får nöja sig att söka uppfiska en och
annan pärla.
Mera hållbar visade sig en annan sida av Renans
vetenskapliga positivism: hans tro på vetenskapens
förmåga att kasta ljus över livsfenomenen och
skänka riktpunkter åt moralen. Denna tro släppte
Renan aldrig helt, men tvivlet skymtar gång efter
annan. Och tvivlet gällde framför allt vetenskapens
och visdomens möjlighet att befrämja livskänslan
och göra livet värt att leva. Renan skrev i sin
utomordentliga Marcus Aureliusmonografi om den
döende furstefilosofen : »Hans visdom var fulländad,
vilket vill säga att hans leda icke kände några
gränser». Den, som så tänker, har nagelfarit allt
och släppt sin orubbliga tro på det mesta.
Redan på 1840-talet uppmärksammas Renan, blir
Franska institutets prisgosse och resestipendiat, får
se Italien, lär känna skönheten och vidgar sin
horisont med estetiska värdens när- och fjärrsyner. Det
är dock först med 1860-talet som Renans storhetstid
bryter in. Han börjar decenniet med en orientalisk
resa, under vilken han bestiger tinnarna av
Akropolis och drömmer sin fromma inbillning otörstig vid
stränderna av Genesarets sjö. När han återkommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
