Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bönen på akropolis
27
ännu inte studerat din gudomliga konst. Ännu
leva i min hågkomst de hymner man där sjöng:
»Havets stjärna, hälsad var» — »Drottning över
dem som sucka uti denna tåredal» eller också:
»Rosa mystica», »Höga torn av elfenben», »Gyllne
stad», »Ljus av ljus, o morgonstjärna». Ack,
gudinna, mitt hjärta flödar över, då jag återkallar dessa
sånger i mitt minne och jag är nära att bli
avfälling. Förlåt mig denna barnslighet, ägnad att
väcka löje. Du kan inte föreställa dig, vilken
skönhet dessa barbarer och mager inlagt i sin poesi
och vad det kostar på en man som mig att följa det
nakna förnuftets bud.
Om du blott visste, hur svårt det sedan blivit
att tjäna dig. Allt som adlar livet är borta. Skyterna3
ha erövrat världen. Det finns ej mer en
republik av fria män. Det finns blott kungar och
majestäter, ättlingar av ett trögt blod, åt vilka
du skulle småle. Tungfotade hyperboréer3 kalla
dina tjänares strävan lättfärdighet. En fruktansvärd
pambeoti,4 en bindande slöja, ett töcken av
dumhet ligger över världen som ett lock av bly och
man är nära att kvävas. Hur måste icke till och med
de, som älska dig, väcka ditt medlidande! Du
minns väl den där mannen från Kaledonien,5 som
för ett femtiotal år sedan flisade sönder ditt
tempel med hammarslag för att bortföra det till Thule.
Så göra de alla. Jag skrev en gång, o Theonoë, i
överensstämmelse med grundsatser, som du älskar,
en skildring av den unge guds liv, som jag tjänade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
