Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maupassant resurrectus 137
tager med åren och avståndet. Zolas människor
äro människor, som äro utsatta för experiment,
observation och renodling. Denna behandling gör
dem antingen till typer eller abstraktioner. Man
minns knappast någon enda av dem. Och minns
man någon, är det mera som representant för något
— en arvsmassa, en klass, ett yrke, ett kön. De
individuella anletsdragen ha utplånats. För en tid
som vår, som går med en litteraturfana, på vilken
det står skrivet: »Från individen till mänskligheten»,
är väl detta en stor förtjänst. Men det är en
förtjänst, som ingen vanlig dödlig litteraturläsare
verkligen njuter av eller intresserar sig för, ehuru
många kokettera med en sådan njutning och ett
sådant intresse. Det allmänmänskliga kan nämligen
endast klart fattas och rent njutas i den enskilda
Då Maupassant ser en människa, ett stycke natur
eller iakttager ett händelseförlopp, fattar han dem
blixtsnabbt i deras enkla, naturliga drag och
beståndsdelar. Och han återger lika enkelt och klart
som han ser. Ingen spekulation grumlar hans
iakttagelser, ingen talträngdhet frestar honom till vad
jag skulle vilja kalla överskildring av ett ämne.
Hans lexikon är inte stort, hans fraseologi snarare
mager än frodig, och han rör sig med ett minimum
av bildlika uttryckssätt. Men genom denna till ren
berättelse och exakt återgivande reducerade konst
har Maupassant bevisat, att huvudsaken för en
stor Derattare ar neit enkelt tormagan att Kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
