Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ô4 torsten fogel qvist
nationella: likgiltighet för de enskilda nationers
bästa, som underlättat deras strävanden, ha de
fått ett internationellt övertag, som yttrar sig i
judiska monopolbildningar. De behärska
storfinansen, de behärska vissa industrier, särskilt inom
metallbranschen. För detta monopolväsende har
blicken under och efter världskriget öppnats och
det har blivit en av källorna till förbittringen. Den
franska pressen har till exempel mycket sysselsatt
sig med den genom kriget enorma värdestegringen
ä Rotschildarnas blygruvor.
Man har till och med gått så långt, att man i kriget
velat se en judisk affärsspekulation, ett utslag av
internationell vinningslystnad ovanför alla nationella
plikter och intressen. Och när det sedan befanns,
att storkapitalismens rena motsats, den
kommunistiska bolsjevismen, också var starkt judiskt färgad
och intressebetonad, kastades ytterligare bränsle
på den antisemitiska lågan.
Till de ödesdigra dragen i den judiska karaktären
räknar Belloc framför allt hemlighetsmakeriet, det
inbördes frimureriet. Detta drag finner han
emellertid restlöst förklarat ur de förföljelser judarna
måst utstå. En jude i City yttrade till författaren
på tal om judens benägenhet att byta namn och
trolla bort sin härkomst : »När vi leva under våra
egna namn så okväda ni oss som judar. Leva vi
åter under edra namn, så okväda ni oss som
bedragare.» Emellertid skapar detta hemlighetsmakeri
en känsla av misstro och otrygghet hos dem, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
