Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - „Missale Aboense“ i Helsingfors universitetsbibliotek af H. Bergroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lejon, hvilka hålla boktryckarens vapensköld, stående
grensle öfver ett rödt och ett grönt svartfläckigt
odjur, som med öppet gap rusa mot hvarandra. (Jfr.
bilden här nedan).
I det ofvanstående ha åtskilliga nummer på
särskilda blad i boken nämnts. På 1400-talet
förekom ännu ingen paginering, sådan vi ha den i våra
böcker; antingen numrerades arken (ofta med
bok-stäfver: a, b, c, etc.) eller ock bladen. Stundom
förekommer ingen numrering alls. I Missale Aboense
äro de första 9 bladen osignerade; sedan följa 184
blad, signerade 31 i-xn, 33 i-xn o. s. v. ända till 2)i n;
därpå 12 osignerade blad, innehållande mässan (med
ékrifna noter på och mellan 4 röda notlinjer); sista
sidan af det 12:te bladet upptages hel och hållen af
en afbildning af korsfästelsen. De följande 64
bladen äro numrerade med romerska siffror (I—LXTV);
märkeligt är att det 54:de bladet saknar signum i vår
pergamentskodex; i Uskela-exemplaret är signum
.utsatt, och jämför man för öfrigt detta blad i de
bägge exemplaren, finner man att äfven de
typografiska anordningarna i öfrigt (ordens fördelning på
raderna, förkortningarna) äro afvikande.
Pergamentbladet synes ha blifVit senare ånyo uppsatt och
tryckt, kanske för att komplettera något eller några
bristfälliga exemplar. — Efter de nämnda 64 bladen
följa åter 6 signerade, 18 signerade (a i-a xn, b i-b vi)
och 24 osignerade blad, allt särskilda afdelningar af
boken. Sista bladet är hvitt.
Missale Aboense är af intresse icke blott såsom
den äldsta bok som kan räknas till vårt lands
bibliografi *), utan äfven såsom ett prof på det bästa
man på den tidens tryckerier kunde prestera. Och
detta var icke något dåligt. Tvärtom vinnläde man
sig då vida mera än under de närmast följande
århundradena om en god utstyrsel på böckerna, och
månget arbete från denna tid kunde ännu tjäna som
mönster hvad stilens klarhet, skönhet och tydlighet
samt papprets beskaffenhet angår.
H. Bergroth.
*) Därnäst i ordningen kommer kyrkohandboken för
Åbo stift, „Manuale Aboönse“, tryckt 1522, hvaraf ä vårt
universitetsbibliotek finnas ett komplett och tre mer eller
mindre defekta exemplar på pergament.
 |
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
