- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
47

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 10

1889

TYPOGRAFTIDNING

UTGIFVEN Al’

TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS

Prenumerationspris: I Helsingfors mk för är.

I Landsorten .’1: liO
Annonser emottagas till »0 p:ni för petit rad och ingå

bilde i svenska och finska upplagan.
Lösnummerpris: :<0 p:ni.



Helsingfors den 25 deeember

Ansvarig redaktör: .4. Fiunmitr.

Prenumeration mottages i hufvudstaden af
ombudsmännen fl tryckerierna; prunumeranter oeh auuonsörer
i landsorten behagade vända sig till hr K. Nordling,
HiifvudstadshIndvt* tryckeri (Schauman»),
Fabiansgatan U, Helsingfors.

^y^a/^nmy

sdyt.

Typograf tidning utgifves 1890 efter samma plan som
under innevarande är.

Bladet utkommer, säsom hittils, den 25 i hvarje månad
i fyrasidigt format i både svensk och finsk upplaga, och
kostar i Helsingfors 3 mk; i landsorten är priset å
post-anstalterna 3:06 och om prenumeration sker hos redaktionen
3: GO, då tidningen sändes under korshand.
Korsbandspre-numeranter i landsorten behagade adressera sina
rekvisitioner till lierr E. Nordling, Centraltryckeriet,
Fabiansgatan G, Helsingfors. Annonser mottagas äfven därstädes till
ett pris af 30 p:ni för petitrad och ingå dessa då i både
den svenska och finska upplagan af tidningen.
Lösnummerpriset är 30 p:ni.

Redaktionen.

Färgtryck med boktryckarsnällprässar.

Af Alejcandcr 1 Yaldow.

(Forts.)

fr—1 tt godt sätt att göra färgen smidig är att upplösa
densamma i sprit, då den blir lös ocli mjuk. Man
slår i sådant fall den torra färgen i ett flått kärl, gjuter
sprit däröfver ocli låter det liela stå ’/4—Va timme. Då
spriten tillräckligt uppmjukat färgen, afslår man den
förra och börjar rifva färgen på rifstenen. Till en början
bör dock ritningen ske utan tillsats af färnissa, men
sedan färgen blifvit arbetad till en fin mos, tillsättes
sådan och rifningen fortsattes.

Ett annat användbart förfarande — vid
begagnandet af zinkhvitt, blyhvitt, kromgult, kromgrönt och grön
zinober — består däri att man omrör dessa färger i
vatten och sedan slår soppan genom en tät hårsikt. De
grofva delarna aflägsnas på detta sätt. Då färgstoftet
satt sig på bottnen, afslår man vattnet, gjuter svag
färnissa på färgen och blandar dessa behörigen tillsammans
med en spackel. Det ännu i färgen kvarblifna vattnet
afsöndrar sig därvid altmer, så att man snart kan sätta

den på stenen, rifva den och tillsätta det nödiga
kvantum färnissa. Att sättas på minnet är att anilinfärger
icke låta upplösa sig i sprit.

Färgernas fysiska egenskaper äro som bekant
myk-ket olika. Många torka ni3’cket långsamt, andra åter
fort, så att säga under händerna, så att de med
svårighet låta trycka sig. I senare fallet fordrar färgen
tillsättande af en substans, som fördröjer torkningen ocli
underlättar förarbetningen. Ett sådant finnes närmast
i animaliskt fett och andra dylika naturprodukter. En
ringa tillsats af sådant till mineralorange, orange och
röd menninge etc. gör dessa färger lätt bearbetade.
Likaså gör en sådan fett-tillsats äfven god tjänst vid tryck
å glaserade papperssorter, från hvilka det påfästa
krit-lagret lätt afsplittras.

Äfven venetiansk tvål nytjas af mången tryckare
som medel att göra färg — isynnerhet zinober — smidig.
Denna bör skafvas tunn på en färgsten och med det
nödiga kvantum färg rifvas till en konsistent torr
blandning. Har den nödiga finheten erhållits, så bör den
erforderliga färnisstillsatsen göras. En så behandlad färg
låter sig endast med svårighet användas till tryck i
snällprässar; man måste så nogsamt som möjligt och
beständigt afstryka färg med spackeln på duktorn. Denna
färgprocedur vore därför äfven att anses såsom lönlöst
arbete, om ej just genom denna möjlighet förefinnes
äfven för boktrycksnällprässar med stora
messingstårgcy-lindrar, att trycka zinobern i hela sin skönhet och detta
från mcssings- och kopparplåtar. (Om messings invärkan
på zinoberfärgema har tidigare nämts.)

Skola två eller flere färger tryckas öfver hvarandra,
så böra de, för arbetets underlättande, försättas med
sic-kativ. Under vanliga omständigheter, d. v. s. vid
en-färgstryck, torkar färgen fort därigenom att den suger
i pappret, men då en färg tryckes på en annan, kan
detta icke ske utan att ett torkmedel tillsättes färgen.
Men också detta bör göras i ringa mängd, ty för
myk-ket däraf orsakar att pappret klibbar vid formen och
färgen afrifves.

För att höja kulörfärgernas glans anbefälles att
kort före begagnandet tillblanda något frisk ägghvita.
Denna påskyndar äfven färgens torkning.

Ett hufvudvilkor vid färgtryck är: renlighet. Om
man vill åstadkomma ett rent, i färgens hela skönhet
återgifvet tryck, så måste man fullständigt och
omsorgsfullt rengöra färgsten, rifvare och spackel från gamla
rester, ty sådana komma annars obetingadt med i de
anrifna färgerna och förorena desamma lätt därhän att
dessa förlora sitt värde. Rengöringen af materialen sker
bäst genom terpentin eller benzin. (Forts.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free