Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
började resa sig inom Frankrike; mot dessa sökte hon tvertom ett
stöd i Spaniens vänskap. Äfven efter Marskalkens af Ancre fall och
enkedrottningens undanträngande från styrelsen förblef Frankrikes
politik länge i det hufvudsakliga oförändrad. Ostördt från Frankrikes
sida och till en del gynnadt af dess diplomatiska inflytande fick
sålunda det habsburgska huset utvidga och befästa sitt välde i
Tyskland, i Schweiz, i Italien, samt med Frankrikes uttryckliga
begifvande åter försöka Hollands kufvande. Redan kort efter Sillerys
störtande och Richelieu’s inträde i den nya ministere, som då bildades (i
början af år 1624), varsna vi dock några tecken till en börjande
omkastning i Frankrikes yttre politik. Men först sedan Richelieu
kommit i spetsen för statsärenderna (Augusti 1624) se vi denna
förändrade rigtning med skicklighet och kraft fullföljas, om ock Richelieu mer
än en gång fann sina händer bundna, sina planer korsade, dels genom
den städse jäsande upprorsandan hos Frankrikes store, dels genom
sjelfva enkedrottningens och det strängt katolska partiets hemliga
åtgöranden bakom hans rygg. Det förnyade förbundet mellan Holland
och Frankrike, den engelska kronprinsens förmälning med franska
prinsessan Henriette, österrikarnes fördrifvande ur Graubündten samt
Velt-lins befrielse från de påfliga trupper, som enligt fördraget i Avignon
(1623) höllo det besatt ’) —• dessa voro de närmaste följderna af
denna politik, som åter införde Frankrike på den afPVans I och
Henrik IV beträdda banan. Och då Frankrike vid samma tid i förening
med Savoyen angrep Genua, så blef äfven detta en anledning till ett
öppet fredsbrott med Spanien, som åtog sig Genuas sak. I
sammanhang med denna den spanska politikens förändrade rigtning stodo
äfven de underhandlingar, som om hösten 1624 inleddes med Gustaf
Adolf och Kristian IV för att förmå dessa med väpnad hand ingripa i de
tyska angelägenheterna, och hvilka följande år ledde till fördraget i
Haag, hvarigenom Kristian IV försäkrades om Englands, Hollands
1) Under de inre oroligheterna i Graubündten (1618—1622) hade Spaniorerne
bc-mägtigat sig Veltlin, medan österrikarne tillegnade sig åtskilliga områden i östra
Graubündten samt besatte Chur och Maienfeld. Härigenom var för österrikarne
och spaniorerne den vigtiga förbindelsen mellan Tyrolen och Italien öppnad.
Imellertid utverkade Frankrike, att Påfven togs till skiljedomare i frågan om Veltlin, som
tills vidare besattes af påfliga trupper, dock med vilkor att österrikiska och spanska
trupper såväl här som i Graubündten skulle hafva fritt genomtåg från Italien till
Tyskland. Sålunda kunde dock de kejserliga och spanska härarne i sistnämnda land
obehindradt draga till sig förstärkningar från Italien. Att österrikarne åter måste
utrymma Char, Maienfeld och Rhäziins var under sådana omständigheter af
jemförelsevis mindre vigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
