Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
höfde hvarandra. Båda önskade att genom ett förbund blifva
försäkrade om hvarandras bistånd; men ingendera ville vara den, som hos
den andra begärde det; ingendera ville visa sig allt för angelägen om
en sak, som lika mycket låg i bådas intresse; å ömse sidor ville
man vara den anmodade, såväl af många andra skäl som för att i
sista hand kunna bestämma vilkoren. Det uppstod sålunda mellan
båda en diplomatisk strid, hvari Gustaf Adolf slutligen behöll segern;
men han har derigenom hos efterverlden gifvit anledning till den
ogrundade åsigten, att det var Frankrike, som genom sina löften och
förespeglingar förmådde honom till det tyska kriget. Om dess
oundviklighet för Sverige, var han dock tidigt öfvertygad och lyckades derom
äfven öfvertyga den i början tveksamme Oxenstjerna, som slutligen
måste erkänna, att det för Sverige ej gafs någon annat val än att
enligt konungens uttryck ’"hålla kriget fjerran gående" för att ej deraf
uppsökas inom egna gränser ’).
Så snart Gustaf Adolf genom Stralsunds undsättande tagit det
första afgörande steget på den tyska krigsskådeplatsen, blef det en af
hans närmaste omsorger att söka försäkra sig om de magters bistånd,
med hvilka han redan 1624—1625 underhandlat om ett förbund mot
kejsaren. Bland dessa var, såsom vi redan nämnt, äfven Frankrike.
Då derföre sekreteraren Lars Nilsson i åtskilliga mindre vigtiga
ärenden om sommaren 1628 sändes till Frankrike, medförde han äfven
det hemliga uppdrag att under enskilda samtal med de magtegande
derstädes, isynnerhet Richelieu, söka inleda frågan om en förbindelse
mellan Sverige ocli Frankrike till hämmande af det habsburgska
husets växande magt. För sådant ändamål borde han liksom af sig
sjelf och utan sin regerings uppdrag låta förstå, det Gustaf Adolf ej
vore obenägen att inlåta sig i det tyska kriget, så vida han
försäkrades om de öfriga i saken intresserade magternas bistånd; men då de
tillförne af honom i detta hänseende framställda förslag icke blifvit
antagna, vill han ej ytterligare blottställa sin värdighet genom att
liksom påtruga sin hjelp.
Då Lars Nilsson med detta vigtiga uppdrag, som sannolikt var
det hemliga hufvudändamål med lians beskickning, anlände till
Frankrike, var dess politiska ställning föga gynnsam för hans ärende. Han
fann Frankrike i uppenbart krig med England, som åtagit sig la
Ro-clielle’s sak, samt i förbund med Spanien, och under sådana omstän-
1) Geijer a. st. s. 170 o. ff. Jemf. (lei „Arkif till upplysning om svenska krigens
oeli krigsinrättningarnes historia" (Del. I sid. 1 — 64) aftryckt» handlingar, samt A.
Oxenstjernas bref till Glist. Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
