Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Mindre lycklige voro de båda protestantiske kurfurstarne i sina
bemödanden att utverka några eftergifter i afseende på
Restitutionsediktet. Hvad deras sändebud på kollegial-dagen i Regensburg
härutinnan androgo, fann hvarken afseende hos kejsaren eller de
katolske kurfurstarne. I de berättelser, de härom afgåfvo till sina herrar,
skrefvo de, att Furstenberg och andra högt uppsatta personer yttrat:
"Ediktet talte ej någon moderation, om kassation skulle man alldeles
tiga stilla. Kejsaren skulle heldre gifva ifrån sig thron och spira,
förr gå sin väg i bara skjortan, än remittera något i afseende på
ediktet och dess exekution. Vore blott konungen af Sverige undan,
så kunde lutheranerne göra sina kappsäckar i ordning, de skulle då
ej mera finna något herberge i riket." Det är ej underligt, anmärker
Helbig, om det brandenburgska sändebudet von Götz under sådana
omständigheter visade stor lust att resa hem för att ej onödigtvis
förlänga den kostsamma vistelsen i Regensburg ’). Det oaktadt
uppmärksammades ej det i Regensburg närvarande franska sändebudets
löften, att dess herre skulle med 20,000 man understödja kurfursten af
Sachsen, om ban i förening med konungen af Sverige ville tillintetgöra
det kejserliga och spanska dominatet; — ett drag, (tillägger Helbig)
som skulle göra kurfursten Johan Georg all ära, om han blott eljest
visat sig mer dristig. Men genom en oförklarlig förbindelse hoppades
lian ännu alltjemt att på blotta underhandlingens väg kunna uträtta
något, ehuru äldre och nyare erfarenhet tillräckligt bort öfvertyga
honom att denna väg icke förde till målet.
Vi komma nu till en fråga, som påkallar en närmare
undersökning, ocli taga härvid Helbigs ord till utgångspunkt. "Fruktlösheten
af de sachiska och brandenburgska sändebudens alla bemödanden i
Regensburg," anmärker han (sid. 24), "dref nu den af kejsaren
misshandlade och af den svenske konungen ("der Schwedenkünig") närmast
hotade kurfursten Georg Wilhelm at’ Brandenburg till större
verksam-samliet. Här var det den brandenburgske undersåten Hans Georg von
Arnim, som (om hösten) 1629 lemnat kejsarens tjenst och i Berlin
stod i mångfaldig beröring med kurfursten och hans råd, hvilken sökte
tillvägabringa en närmare och fastare förbindelse i främsta rummet
mellan de båda kurfurstarne (af Sachsen och Brandenburg) samt de
1) Denna kostade nemligen de fyra sachsiska sändebuden med deras personal
omkring 600 Thaler i veckan. En vacker summa den tiden, då en tunna spanmål
kostade 1 à 2 riksdaler!
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
