Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
myndigheten, för stor tillgifvenhet för katolicismens intressen och föl
mycken karaktersfasthet för att genom tomma demonstrationer låta
skrämma sig till eftergifvenhet i en fråga, som tör honom blifvit en
samvetssak, och hvilken han kan sägas hafva gjort till sitt lifs
förnämsta uppgift. Också förefaller det oss af flera skäl vida
sannolikare, att den skarpsynte Arnim, förutseende hvad som skulle hända,
genom det åsyftade förbundet mellan Tysklands protestanter egentligen
blott ville förbereda en kommande förbindelse med Gustaf Adolf,
hvarvid de förre då skulle kunna uppträda på ett mer sjelfständigt och
aktningsbjudande sätt, och ej i elfte timman se sig nödsakade att
antingen till sin egen förödmjukelse tigga sig den svenske konungens
hjelp, eller ock på nåd och onåd underkasta sig kejsaren.
På Arnims bedrifvande hade imellertid kurfustarne af
Brandenburg och Sachsen jemte deras råd mot slutet af Augusti en
sammankomst i Zabeltitz. Såsom vanligt, anmärker Helbig, öfverlemnade
kurfurstarne hela underhandlingen åt sina råd, som efter hvarje
öfverläggning måste hemta instruktion och besked af sina herrar. De
brati-denburgske råden, (isynnerhet von Götz) föreställde de sachsiske
fullmäktige (Grefve Loss, von Werther och D:r Timæus) huruledes bela
Mark vore ruineradt genom den kejserliga inqvarteringen med
densamma åtföljande kontributioner och röfverier af Wallensteins
soldater, samt begärde råd, huru nöden skulle kunna afhjelpas. Vidare
ville de veta hvad som vore att göra i händelse man anmodades om
en formlig förbindelse med kejsaren, eller med de framträngande
svenskarne, och om i senare fallet Brandenburg kunde påräkna
Sachsens hjelp mot Gustaf Adolf. Slutligen önskade de en gemensam
beskickning till den sistnämnde för inledande af fredsunderhandlingar,
samt att en sammankomst af den öfversachsiska kretsens ständer och
möjligen äfven af hansestädernas ombud måtte ega rum under kurfur
sten af Sachsen i hans egenskap af kretsöfverste, för att
öfverens-komma om nödiga åtgärder mot svenskarne, äfvensom mot det
katolska partiet, hvilket borde förmås att afstå från restitutions-ediktet.
Härpå svarade de sachsiska råden enligt den af kurfursten inhemtade
instruktionen, att man måste vara kejsaren hörsam, men göra honom
"föreställningar." Ett trängre förbund och fästningarnes öfverlemnande
skulle han ej begära. Icke heller svenskarne skulle komma derhän,
att tilltvinga sig ett förbund med Brandenburg. En beskickning till
konungen af Sverige, äfvensom ett sammankallande af kretsständerne
skulle väcka misstankar hos kejsaren och katolikerne. Mot vidare
exekution af restitutions-ediktet måste man göra "föreställningar" ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
