Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
skäl klagade derföre kejsaren ocli Spanien öfver Urban VIII:s
uppförande. "Först förmådde mig påfven till restitutionsediktet,’’ skall
kejsaren en gång hafva yttrat, "i det deraf föranledda kriget öfvergifver
han mig nu. Min sons val till romersk konung gendref han;
kurfursten af Bayern uppmuntrade lian med råd och dåd att följa en
afsön-drad politik och att förbinda sig med Frankrike; förgäfves anmodar
jag honom om ett bistånd, som föregående påfvar så ofta beviljat både
i penningar och manskap; ja, han vägrar till och med att fördömma
fransmännens förbund med kättarne, eller att förklara detta krig för
ett religionskrig."
Imellertid hade Gustaf Adolf gått öfver till Tyskland och der
vunnit sina första fördelar öfver de kejserlige. Charnacé, som i Mars
med oförrättadt ärende måst lemna Sverige, infann sig nu (Juli 1630)
ånyo hos konungen, i fältlägret vid Stettin, för att återupptaga de
afbrutna underhandlingarna. Men äfven denna gång uppstodo åtskilliga
svårigheter med anledning af ett par formfrågor, i hvilka Gustaf Adolf
ej ansåg sig kunna gifva vika utan att åsidosätta sin värdighet ’).
Men det var dessutom en väsendtlig punkt, hvarutinnan Gustaf Adolfs
och Richelieus intressen redan frän början kommo i strid med
hvarandra, och i det följande få vi se denna motsats skarpare framträda
samt för ett ögonblick till och med hota med en formlig brytning
mellan Sverige och Frankrike. Richelieu måste nemligen till följe af hela
sin ställning såväl till partierna inom Frankrike som till påfven och
den katolska Ligan i Tyskland sorgfälligt undvika hvarje sken af att
på något sätt uppträda mot den katolska kyrkan eller gynna ett före-
Kejserl. M:t, bifogade infantinnan Isabellas skrifvelse t. kejsaren, dat. Bruxelles d. 26
Mars 1630. (Statsark. i Wien).
1) Klassan, anf. st s. 151: "Ön convint assez facilement dn fond des conditions;
mais de grandes difficultés s’eleverent sur la forme. Charnacé ayant enséré dans le
traité, le terme de protection de la part de la France cnvers Gustave, les
plénipoten-tiaires suédois repondirent "que le roi leur maitre ne dcmandait point d’autre protection
que celle du ciel; et qu’ apres Dieu, sa majesté ne ce crayait redevable qu’à son cpée
et à, sa bonne conduite, des avantages que ses armes pourraient remparter." — Une
seconde defficulté eut lieu par rapport au placcment du nam du roi de France avant
celui du roi de Suède, dans les deux instrumcns originaux du traité, malgré 1’usage
d’aprés lequel chaque souverain est nammé le promier, dans le traité qui lui est remis.
Les pléuipotentiaires suédois réclamairent cet usage, qu’ils appuyaient de l’exemplc d’un
traité conclu, en 1542, entre la France et Gustave-Wasa, a’ieul de Gustave Adolphe,
lequel avait traité d’egal a egal avee Francois I:re. — Charnacé persistant dans son
refus, Gustave, méeontent, fut sur le poiut de rompre la négociation; et il écrivit à
Louis XIII, qu’il ne pouvait pas s’imaginer que sa majesté ne consentit à lui accorder
son amitié qu’aux dépens d’un honneur qu’il ne tenait que du ciel."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
