Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
liade vid första underrättelsen om dessa händelser, genast vidtagit alla
de försigtighetsmått som för tillfället stodo honom till buds, hvarjemte
han befallde Tilly att å kejsarens vägnar personligen underhandla med
kurfursten af Brandenburg om en kejserlig besättnings inläggande i
Küstrin ’). Men denna befallning kom för sent, ty kurfursten liade
då redan måst bevilja svenskarne fritt pass och repass derstädes.
Yäl gjorde Tilly allvarliga föreställningar deremot, men de
kurbran-denburgska råden uppträdde nu med en sällspord bestämdhet.
"Kurfursten", förklarade de, "skulle ej åsidosätta sin devotion mot
kejsaren , men mot svenskarne kunde han intet uträtta. Kejsaren hade
afväpnas honom, de kejserliga trupperna utplundrat och utsugit hans
land, hans vore ej skulden, att Gustaf Adolf haft sådana
framgångar. För öfrigt vore icke heller rikskriget mot konungen af Sverige
ännu förklaradt," Tilly insåg nu, att man ej längre kunde med
hotelser och magtspråk skrämma den tillförene så undfallande
kurfursten, hvilken han under närvarande omständigheter icke vågade drifva
till ytterligheter 2).
Tvifvelsutan har det mellan Sverige och Frankrike afslutade
förbundet i ej ringa mån bidragit att öka Kurbrandenburgs mod; och
det vill synas som om Gustaf Adolf afsigtligt uppehållit den
branden-burgska kansleren von Götz vid hans ofvannämnda beskickning, på
det han skulle kunna till sin herre och, genom honom, äfven till
kurfursten af Sachsen medföra underrättelsen om detta förbund, hvilket
naturligtvis ej kunde undgå att utöfva ett stort inflytande på det
till-stundande evangeliska konventet i Leipzig 3). — Under dessa
oroväckande förhållanden var det åtminstone en tröst för kejsaren att se
Ligan och isynnerhet kurfursten af Bayern behörigen uppskatta den
gemensamma faran. I en utförlig skrifvelse till kejsaren skildrade
kurfursten i mörka färger de hotande utsigterna för framtiden.
Isynnerhet tyckes han hafva oroat sig öfver de starka krigsrustningar, som
i England och Holland anställdes för Gustaf Adolfs räkning, och hvilka
läto befara en mot Ligans länder tillernad diversion. Han förnyade
derföre sina förra erinringar om den trängande nödvändigheten af clen
1) Be kejsarens bref till Tilly dat. Wien den 5 Febr. 1631. (Statsarkivet i Wien.)
2) Helbig a. st. s. 32.
3) Frankrike önskade hålla förbundet hemligt, men Gustaf Adolf skyndade att
genom tryeket offentliggöra hela fördraget. Se Gfrörer, a. st. s. 644. Jemf. de i
Statsarkivet i Wien förvarade tryckta exemplaren af „Capita Foederis inter Sveciæ et
Gul-liæ Reges inita, 13 Jan. 1631."
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
