Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
mägtiga sig staden innan Gustaf Adolf hunne komma den till
undsättning. De båda protestantiske kurfurstarnes trångbröstade och
ängsligt försigtiga politik, som för att icke äfventyra något, i sin
kortsynthet satte allt på spel, kom härvid Tilly väl till pass och
afgjorde inom kort den olyckliga stadens öde.
Medan Gustaf Adolf uppehöll sig i Landsberg återkom till honom
den å hans vägnar till Leipzigerkonventet affärdade doktor Chemnitz,
medförande linderrättelsen om de på konventet fattade besluten jemte
ett bref till konungen från kurfursten af Sachsen, hvari denne på ett
vänligt men afböjande sätt besvarade konungens anbud att bistå de
evangeliske, om de med honom förbundo sig ’). Deremot skyndade
kurfursten af Brandenburg, hos hvilken kejsaren kort förut besvärat
sig öfver de i kurfurstens land för svensk räkning anställda
värfnin-garne2), och som nu äfven uppskrämdes genom underrättelsen om
Tillys tåg inåt Mark, att till Gustaf Adolf affärda en beskickning för
att anmoda honom om bistånd samt en svensk besättnings
inläggande i det af Tilly hotade Berlin, då kurfursten förklarade sig benägen
att med konungen ingå ett förbund efter förebilden af det pommerska.
Men härvid gjorde Gustaf Adolf till oeftergifligt vilkor, att han till
sin säkerhet skulle få inlägga svensk besättning i Küstrin, en fordran,
som kurfursten oaktadt konungens enträgna föreställningar ännu icke
kunde förmås att bifalla. Om dessa förhandlingar skrifver
sekreteraren Grubbe i sin relation af den 5 Maj (g. st.) 1631: "Sedan nu
vissa tidningar inkommo att Tilly var vänder tillbaka och hade starkt
belägrat Magdeburg, och K. M. dädan om hastig succurs blef
anmodad, hafver K. M. låtit samla hela arméen vid Küstrin och
Frankfurt; och efter K. IM. intet hafver kunnat erhålla till dess säkerhet
(ehuru ofta derom ock är blifvit solliciteradt) Kiistrinska passet, utan
kurfursten hafver alltid velat contentera K. M. med en skriftlig
försäkring, ocli dock ej var obenägen sig med K. M. efter det pommer-
1) Grubbes relation af den 18 April g. st. 1631. Jemf. ofvan s. 78 noten.
2) I en skrifvelse dat. d. 26 Mars 1631 sökte kurfursten rättfärdiga sig härutinnan
samt upprepade tillika sina förra klagomål öfver de olidliga krigspressurcrna. Härpå
svarade kejsaren med en skrifvelse (dat. Wien d. 9 April), hvari han med anledning
af den från säkert håll honom tillhandakomna underrättelsen, att svenskarne besatt
passet Driessen (vid Wartha, öster om Landsberg), alvarligen förmanade kurfursten
att bättre försvara sina pass. För öfrigt betygade kejsaren ånyo sin lifliga åstundan,
att freden i riket måtte återställas, men sade sig lemna derhän, huruvida rätta vägen
dertill vore, det hans och rikets fiende tillstaddes att „libere ohne alle schew" värfva
krigsfolk på tysk botten och utan motstånd bemägtiga sig det ena passet efter det
andra. (Statsark. i Wien.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
