Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
celler, som erhålla material från de närgränsande kapillar-kärlen, ett
nödvändigt vilkor för hårets tillväxt och lif, som gifver sig tillkänna
genom materie-omsättning i dess väfnad. Atrofieras dessa delar af
en eller annan orsak, genom brist på material från blodet, upphör
äfven hårets utveckling och materie-omsättningen i detsamma, håret
med andra ord vissnar bort och affaller från huden, på samma sätt
som den vid tillräcklig tillgång på vatten och andra ämnen
grönskande och frodiga växten på marken vidare tillväxer och utvecklas, men,
då stark torka inträder, så att det nödiga materialet för
materie-omsättningen i densamma saknas, vissnar bort, faller ned mot jorden
och slutligen förmultnar. litt sådant hårets affallande äger, såsom väl
bekant, normalt rum hos däggdjur vid öfvergången från olika årstider.
Tillgången härvid är följande.
Enligt oföränderliga lagar utvecklas de i bottnen af hårlöken, och
den tillhörande så kallade yttre rotskidan (vagina piil externa), som
utgör en oafbruten fortsättning af öfverhudens cell-lager,
förekommande cellerna raskare och metamorfoseras så, att de bilda
förlängningar, hvilka likasom upplyfta det förut färdigbildade håret från roten,
så att det skiljes från sitt sammanhang med papillen. Det gamla
håret, som sålunda icke erhåller material för sin tillväxt, vissnar
härigenom bort. En ny hårlök bildas omkring papillen genom
transformation af dessa ofvananmärkta cellförlängningar, och ur denna bildas
på vanligt sätt ett nytt hår, som skjuter mer och mer mot den yttre
huden, dervid det gamla vissnade håret med sin hårlök mekaniskt
skjutes uppåt, under det det nya håret oafbrutet tillväxer och
omsider med sin spets bryter genom den yttre huden. Det gamla håret
med sin lök sitter, i detta stadium af utvecklingen, ganska löst vid
den yttre huden och faller, beröfvadt allt tillskott af nytt material för
materie-omsättningen i detsamma, slutligen bort. Ruggningen hos
foglarne motsvarar hårfällningen hos däggdjuren och inträder på ett med
hårfällningen fullkomligt analogt sätt, genom bildning af en ny
fjäderlök i bottnen af den flaskformiga fördjupningen i huden omkring
papillen. Papillen växer till, cellerna omkring denna öfvergå till
liorn-väfnad genom en kemisk metamorfos, en del af cellerna bildas till
kapillarkärl, som förlöpa i bottnen af papillen och äfven intränga i
densamma, afgifvande material för den nya pennans bildning och
utveckling, dervid papillen tillika växer och intränger i den nybildade
pennan, som härigenom, med stundom förvånande hastighet, utvecklas
och skjuter uppåt emot den yttre huden. Mekaniskt skjuter densamma
den gamla fjädern uppåt, denna skiljes från sitt sammanhang med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
