Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•252
sade, att en ny storm var i annalkande, hvarföre jag måste taga min
reträtt till Ö. Pasvig, en liten af naturen bildad, aldrig tillfrysande
hamn, V» mil från Ryska gränsen, der nu ungefär 30 lappar funnos,
alla sedan flera dagar qvarhållna af stormen. I den enda usla stugan
måste jag taga mitt herberge, tillbragte dagarne med exkursioner på
de kringliggande fjällen och nätterna i stugans enda lilla kammare,
der vi nu lågo 15 personer, norrmän, lappar, käringar och barn. Till
all lycka var för vädervexlingen sörjdt mer än tillräckligt genom
de stora hål i taket, genom hvilka stormen och regnet fritt
inströmmade. Här måste jag nu vistas i tvenne dygn, och då matförrådet
tog alldeles slut samt knappast annat än kaffe kunde erhållas, blefvo
fjällsyrans (Oooyriae) blad och kråkrisbären ett välkommet medel att
ersätta bristen. Slutligen den 23 Aug. vände sig vinden på aftonen,
så att jag kunde förmå trenne karlar att försöka den 5 mil långa
färden öfver fjorden; vågorna fräste från alla kanter in i den lilla
båten, men allt gick lyckligt, och snart tog naturen ut sin rätt. Jag
somnade helt lugnt, och då jag mot morgonen vaknade, befunno vi
oss nära land midt emellan Wardöe och Wadsöe. Det uppehåll, för
hvilket jag varit utsatt, hindrade mig nu att besöka förstnämnda ställe
utan jag vände mig till Wadsöe, dit jag efter en stilla färd på det
nu endast af sprutande hvalar stundom upprörda hafvet anlände vid
middagstiden.
Så förflöt sommaren hastigt och angenämt, så att det verkligen
var med största sorg, som jag såg d. 12 September nalkas, då jag
var nödsakad att lemna det vänliga Nyborg, dertill tvingad af
ångbåtens till den 16 utsatta sista resa för året. För att åtminstone få
under en eller ett par dagar undersöka Wardöe-trakten begaf jag mig
den 14 från Wadsöe, men knappast hade vi seglat ett par mil, förrän
en rasande storm uppväxte, som med otrolig fart framslungade båten.
Jag måste bekänna, att, ehuru jag under hela resan aldrig känt tecken
till fruktan, jag nu ej var fri derifrån, då jag i en båt, på hvilken
den rodret fasthållande pinnen hvarje ögonblick hotade att urhoppa,
och hvarifrån jag, genom att fasttrycka den hvarje gång den lyftes
öfver vågorna, måste skydda oss, befann mig bland rasande
bränningar, hvarest jag vid färden utför vågorna endast såg ett hvitt skum,
som sjudande från alla kanter fräste in i båten, i sällskap med trenne
finnar, af hvilkas tungomål jag ej begrep ett ord. I stället för att nå
Wardöe eller Kiberg, måste vi äfven söka land iLangbunæs, hvarest
natten tillbragtes, och der på stranden märktes af Golfströmmen
hit-förd och uppkastad drifved samt rundslipade pimpstens-stycken. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
