Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:so4
det af afkomman liar öfvergått till sjelfbevarandet, men der är ännu
ingen sjelfständig perfectibilitet ("self-improvement"): denna är
menniskoslägtets tillhörighet. Menniskan är utmärkt af den trögt
mognande afkommans långvariga beroende af föräldrarnes omsorg och
tillgifvenhet, på hvilka grunden för samhället blifvit lagd, och tillfälle
blifvit gifvet för inplantandet af de grundsatser, på hvilka menniskans
högsta visdom och verkliga sällhet äro grundade, och genom hvilka
hon förberedes till en annan och högre spher af tillvaro. Endast från
denna synpunkt må vi uppfatta ett adeqvat mål och syfte uti det.
stora organiska system, som blifvit utveckladt på vår planet."
Redan 1847 hade Författaren uti 3:dje volumen af Cyclopaedia
of Anatomy and Physiology meddelat en systematisk uppställning af
däggdjuren, hvaruti denna klass afdelades i 2:ne subclasses:
Placen-talici och Implacentalia, den sednare omfattande Marsupialia och
Monotremata, ocli den förra alla de andra däggdjuren. Denna, binära
indelning föreföll likväl Författaren sedermera att vara onaturlig,
derföre att den större gruppen (Placentalia) icke företedde en sådan
forin-öfverensstämmelse mellan dithörande djurarter, som den mindre; och
Författaren fortsatte derföre sina forskningar, för att vinna bättre
kännedom om de mera naturliga och eqvivalenta primära grupperna. Med
anledning af dessa undersökningar, företrädesvis öfver hjernans
byggnad, fann lian sig sedermera föranlåten att indela däggdjurens klass
uti 4 subclasses, på sätt som i här ifrågavarande afhandling eller
föreläsning blifvit framställdt.
Den första, eller den lägsta af dessa subclasses kallas
L/yence-phala ’), och utmärker sig derigenom att hjernan saknar corpus
callosum, och i allmänhet gyri, hvilka, om de förekomma, äro få och
enkla; att de olfactoriska ganglierna, cerebellum, samt de optiska
lo-berna i mer eller mindre grad äro framstående, d. v. s. icke täckte af
stora hjernans hemispherer.
Den andra subclassis kallas Lissencephala 2). Dessa hafva
corpus callosum, men de båda cerebralhemisphererna äro föga mera
utbildade än hos föregående, med få undantag utan gyri, och lemna
olfactoriska ganglierna och lilla hjernan blottade.
Den tredje subclassis benämnes Gyrencephala 3). Stora hjernans
båda hemispherer, som äro förenade genom cor pris callosum, äro så
stora, att de mer eller mindre betäcka de olfactoriska ganglierna samt
1) Af "/.lut, lösa, och tyxtyaÄos, hjerna.
2) Af Xiaaoe, slät.
3) Af yvQOS , ring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
