Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
J. Lang.
Hisingers andra analys hade förnämligast till ändamål att
utröna mineralets chlorhalt. Det decomponerades derföre med salpetersyra
i slutet kärl, och sedan kiselsyran afskiljts, fälldes lösningen med
salpetersyrad silfveroxid, hvarefter de öfriga beståndsdelarne bestämdes.
De sålunda funna värdena äro:
Kiselsyra 35,850
Jernoxid 35,480
Manganoxid (Mn Mn) 23,j44 (= 24,26;Mn = Mn 21,si)
Saltsyra 2,905
Kalkjord l,2io
Härvid bör erinras, att den upptagna qvantiteten saltsyra är
beräknad ur chlorsilfret betraktadt såsom saltsyrad silfveroxid Äg M3
(Äg: M? 80,90 : 19,lo1)), hvarföre, med en riktigare
beräkningsgrund, den funna mängden Ag Cl ger en chlorhalt af 3,77 °/„. Med
afseende på sjelfva sättet för chlorbestämningen skulle möjligen kunna
anmärkas, att en förlust kunnat uppstå derigenom, att den vid
mineralets digestion med salpetersyra uppkommande qväfoxiden, hvilken
enligt Hisingers uppgift tid efter annan utsläpptes ur det täppta
kärlet, fört med sig någon liten del af de bildade chlorhaltiga produkterna.
Den större jernhalt, som denna analys utvisar i jemförelse med
den förra, har sin förklaring uti hvad ofvanföre blifvit antydt med
afseende på de orsaker, hvilka föranledt en oriktighet vid
jernbestämnin-gen, då det glödgade mineralet valdes till utgångspunkt; men ehuru
sålunda det sist funna värdet måste betraktas såsom det riktigare,
torde likväl dervid kunna anmärkas, att detsamma bör hafva utfallit
i någon mon för högt, enär deruti ingår den lerjordshalt, som den
första analysen angifver och möjligen dessutom något kiselsyra, hvarpå
jernoxiden icke blifvit pröfvad.
Om bägge analyserna gäller föröfrigt, att den afskiljda kiselsyran
ej blifvit underkastad något prof till bestämmande af dess renhet;
men i betraktande af den öfverensstämmelse, som visar sig mellan de
i båda fallen funna värdena, oaktadt mineralets decomposition skedt
på olika vägar, torde med sannolikhet kunna antagas, att den funna
kiselsyrehalten icke i någon väsentlig mon skiljer sig från den verkliga.
Vid beräkningen af mineralets sammansättning utgår Hisinger
från de genom den sist anförda analysen vunna resultaterna, och med
stöd deraf, att mineralets vattenhalt, ehuru ej närmare bestämd, likväl
1) Berzelius. "Tabell som utvisar vigten af större delen vid den oorganiska kemiens
studium märkvärdiga enkla och sammansatta kroppars atomer." Stockholm 1818 p. 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
