Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
C. T. Odhner.
till denna punkt, för att då i sammanhang med det följande kunna
behandla densamma.
II. Svenska städernas författning, frän Stadslagens
utfärdande intill 1619 års stadga.
Det Svenska stadsväsendet närmast töre StadsLagens utfärdande
företer en hög grad af obestämdhet och förvirring. Deri förefanns
en blandning af Svenska och Tyska elementer, bland hvilka de
senare började få öfverhand, vidare en blandning af sedvänjerätt och
skrifven lag, ändtligen äfven en blandning af landsrätt och stadsrätt,
ty det lider intet tvifvel, att ju en del af de mindre handelsplatserna,
isynnerhet de nyare, ännu voro underordnade den förra. Hvad som
således behöfdes, var en enda gemensam lag, der alla dessa olikartade
faktiska förhållanden voro med hvarandraa koncilierade och
samman-arbetade till ett helt, der Tyskarnes faktiska inflytande erhöll laglig
form och bestämda gränser, der de enskilta sedvänjorna och rätterna
vunno tillbörligt erkännande och rum för en ändamålsenlig utveckling
af de lokala egenheterna. Anledningen och grundvalen till denna
gemensamma lagstiftning för städerna gafs genom den 1347 utgifna
allmänna Landslagen, hvilken snart efterföljdes af den nya allmänna
Stadslagen1). Denna lag kan betraktas ur tvenne synpunkter: han har
å den ena sidan för sitt upphof att tacka de särskilta yrken och
sysselsättningar, hvilka skapade städerna och ännu utgjorde deras enda
eller åtminstone konstitutiva element, för dessa och inga andra är han
beräknad, han utgör följaktligen ett vigtigt moment i Svenska
ståndsförfattningens historia och framstår ur denna synpunkt såsom en
Ståndslag, hvarigenom Svenska Borgareståndet för första gången framträder
såsom en ordnad samhällsorgan. Men som detta stånd i anseende till
1) Tidepunkten för hans utfärdande har jag i anf. Bidrag sökt bestämma till åren
1350—57 ss. 23 — 4 n. på der anförda grunder. Finge man antaga riktigheten af
Arneils påstående (Anm. till St.L. Kpml.B. XXXII), neml. att St.L. först varit
lämpad för Stockholms stad, så skulle man lätt kunna förmoda, att, då Jönköpings stad
1349 tillstaddes begagna samma byærkerätt som Stockholm, med denna B.R. menades
Stadslagen (hvilken äfven på andra ställen så benämnes, t. ex. i priv. för Ulfsby 1365),
och att säl. den senare blifvit utgifven straxt efter Landslagen. Men detta Arnells
antagande saknar tydl. giltiga skäl: hvad som förledt honom dertill, är sannolikt lydelsen
af 1618 års upplaga, då till grund för densamma utan tvifvel lades de i Stockholm
befintliga exemplaren, hvarigenom kommit att deri inflyta flera för Stockholm enskilt
afsedda stadganden. Se Kpml.B. XX, XXXII, Rdst.B. XIV, EÖB. XXIII. Såram.
m. v. XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
