Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
C. T. Odhner.
åtskilliga andra i Slottslofven1). De vanligast förekommande och
längre fram permanenta embetena voro Ståthållarens, Befalln.mannens
och Slottsfogdens, af hvilka åtminstone den senare vanligen å
Rådstuf-van tillträdde sitt embete. — Det säger sig sjelft, att den Kungliga
myndigheten sålunda representerad i Stockholm skulle uppträda med
ojemförligt större anseende och eftertryck 2).
Från och med Gustaf I börjar en vigtig förändring inträda med
den Kungliga Fogaten. A ena sidan ställdes han öfverallt under
strängare kontroll från Statsmaktens sida, steg derföre i anseende, samt
utrustades äfven med flera nya rättigheter, jemte det att de forna
närmare bestämdes 3). Men å andra sidan började hans judiciella
myndighet, hans deltagande i domar, att alltmer aftaga och komma ur bruk.
Detta låg i sakens natur, såsnart kommunens förhållande till staten
började klarare inses, och man fann, att den jurisdiktion, som man
tillerkänt kommunen i och för sig, blott var en yttring af statsmakten
eller Konungens rättskipning, att således Rådet i städerna äfven dömde
å dennes vägnar och ej behöfde en särskilt Konungens representant
vid sin sida. I somliga städer blef nämnda förhållanden en följd af
Fogdens aflägsenhet ocli hans delade verksamhet. Redan under
1400-talet befinnas ofta dombref utfärdade blott af Rådet eller ock "med
Fogatens samtycke och närvaro" 4), och i Stockhloms Priv. 1529 bemyndigas
Rådet att sitta till rätta äfven om Fogaten uteblifver. Då förbud
utfärdades för landets fogdar att blanda sig i Domarebefattningar, så
började småningom äfven städernas Råd att uppträda med anspråk
på samma sjelfständighet. Emellertid dröjde det länge, innan
grundsatsen gjort sig allmännt gällande i praxis och slutligen äfven i lag
stadfästades. I Gustaf I:s, Erik XIV:s och Johan III:s Instruktioner
för Fogdar och Befallningsmän heter det rörande städerna blott, att de
skola hafva tillsyn öfver tullens och tiondens utgörande, landsköp o.
s. v. 5), och efter Borgerskapets 1614 gjorda begäran om upphäfvande
1) Ex. hos Palmsch. 1. e., Elers a. st.
2) Man finner på 1520-talet Fogden uppträda med stor myndighet i domstolen:
så berättas det flera gånger i Protokollen att "rnene rådet stod upp och bad Fogden
öfverse med den anklagade för den gången." I Fogdestugan infann sig ofta Rådet
till ransakningar. Se Olai Petri Tankebok tryckt af Ekdahl Christiern II:s Arkiv (IV
p. 1430, 1435, 1440 m. fl.;.
3) Så skulle Befalln.männen hafva tillsyn öfver alla stadens utgifter (Sthms Ordin.
1557, Kbr. 1598, 1602), uppsigt öfver alla främlingar i staden (Sthms Statut. 1570
§ 28), i samråd med dem skulle alla stadgar och förordningar utfärdas (Kbr. till Sthms
Råd 1573 o. 1578) o. s. v.
4) Se t. ex. Wangstelius Disp. de Thorshälla 1782 p. 8.
5) Saml. af Instruct. för Landtrcgeringen s. 1—38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
