Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia. 139
enligt RRådets uppgift tredjeparten af dem lågo öde ’).
Förklaringsgrunden häraf ligger i den planlöshet och brist på sammanhang, som
utmärker Johans flesta regeringsåtgärder, hans mani att reglementera
i småsaker, under det han lät det stora hela förfalla. Hans flesta
stadsprivil. äro mycket vidlyftiga och detaljerade 2), hvilket förut
endast varit fallet med Stockholms, och innehålla, utom upprepningar
af gamla stadgar, skärpta prohibitivåtgärder, förbud mot våldgästning
och andra öfliga våldsamheter, närmare bestämmelser om utgörande af
borgerlig tunga o. s. v. Dessutom utmärka de sig för en synnerlig
frikostighet på donationer och skattefriheter, samt för ett stort nit för
städernas yttre hållning, deras förskönande med prydliga hus o.s. v.3).
Äfven han har utfärdat särskilta Statuter för Stockholms stad 1570
(i 41 pktr), af ungefär enahanda innehåll ined Privil.4). — Hertig
Johan af Östergötland visade i detta som i flera andra fall mycken
likhet med fadren: många ord men föga resultat5). Handlingen är så
mycket mer framstående i Carl IX:s åtgärder: äfven han har både
såsom Hertig och soin Konung utfärdat ett stort antal, till en del
vidlyftiga, privilegiibref för städer, hvari lian förnämligast sysselsätter
sig med att ordna handtverksförhållandena efter den strängaste
prohi-bitism 6) och att från städerna utestänga dels främlingar, dels andra
samhällsklasser och isynnerhet frälset. Till dessa punkter återkomma vi
längre ned. Flera bland Carl IX:s Privilegier innehålla äfven nya
bestämmelser rörande städernas författningsförhållanden: de synas gå ut på
att bereda större inflytande dels åt den kungliga makten, dels åt
menigheten i städerna 7). Synnerlig uppmärksamhet förtjena de för
Göteborg 1607 utfärdade fundationsprivilegier, hvilka vi dock ärna
behandla i sammanhang med nästa period, då de i hufvudsaken öfver-
1) Geijer Sv. Folkets Hist. (Örebrouppl.) II, s. 285.
2) Vi anföra som ex. i detta fall hans Priv. för Stockholm af 1570, för
Upsala 1570, för Linköping 1571, för Norrköping och Söderköping 1572, för
We-steràs 1587.
3) Se anf. Stadsprivil.: 12 frihetsår förunnas "dock med sådant besked, att de
skole uti hvar gård uppbygga sig till det minsta ett stenhus utmed gaturne, 3
våningar högt", eller åtminstone "Ständelverkshus" murade utåt gatan. Anspråken
inskränktes sedermera (se Kbr. till städerna a% 1584 llRegistr.) till "sköne trähus tegeltäckte
och målade med kopparrök."
4) Nordinska Saml. Hist. U. Sv. De föreskrifva äfven några nya (lägre) Embetsmän
för staden (§§ 23, 24), nya best. ang. Gästers rättigheter och uppsigten öfver dem (§§15,28).
5) Se t. ex. Priv. för Norrköping af 1609 och 1613, jemförda med Hallenberg.
6) Med slutna skrån och bestämdt antal handtverkare för hvar stad, se t. ex. Priv.
för Wimmerby af 1604, för Trosa och Ulå af 1610, Stiernman ss. 261, 287, 346, 519.
7) Se Wimmerby Priv. 1604 § 10, Projektprivil. för Fahlun och Sala 1609, jfr s. 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
